I idrott så är det vanligt med skador, framförallt i ben och knän. När skadan väl inträder kan det vara en lång väg tillbaka till att vara skadefri, så därför är det viktigt att förebygga på rätt sätt och att planera upp träningen så att riskerna minimeras. Resultat, glada och friska idrottsutövare.
Styrketräning är det bästa preventivet mot att skada sig vid höga belastningar och tempon. Ett vanligt scenario är att man kommer in i träningslokalen och ger sig fanken på att man ska köra hårdast, snabbast och längst. Även om man har varit inaktiv länge eller inte tränat innan. Så börja på rätt ställe.
Styrketräning är inte att man lyfter vikter. Det kallas för tyngdlyftning och är någonting helt annat. Styrketräning är när man tränar styrka med den egna kroppen som vikt. Det är en träning som aldrig kommer att ställa för höga krav på din kropp, för att om du inte orkar lyfta kroppen mer så är det stopp. Du behöver inte oroa dig för att tappa vikterna på fötterna eller att ryggen och benen ska gå av för att du har för mycket på stången. Nej du blir starkare i helt rätt takt.
Speciellt om man är kvinnlig utövare så är det viktigt att träna musklerna då en kvinnas kropp strävar efter andra saker än mäns. Den vill hela tiden vara förberedd på sin viktigaste uppgift, att föda barn. Jag har alltid varit mer imponerad av en vältränad kvinna en en vältränad man, för i kvinnans fall så krävs det MINST 20% mer arbete för att komma till en viss form pga den fysiologiska aspekten.
Kvinnor har i många år haft en hög nivå av benskador främst i fotboll, basket och sporter där det förekommer mycket löpning och lite styrka. Nyckeln för en kvinna att undvika detta är att göra enkla benövningar som stärker musklerna runt knäleder och fotleder. Varför speciellt kvinnor är så utsatta beror på någonting som kallas för Y-Vinkeln. Det är vinkeln från en kvinnas höfter mot hennes knän. Till skillnad från en man som har i stort sett raka vinklar där så har kvinnor en sluttad vinkel pga höftbenens bredd. Denna vinkel gör att påfrestningarna mot knät blir mycket högre en vad en man får, ergo knäskador.
Så hur tränar man? Jag har ett pass som jag började använda när min fru var gravid och jag inte kunde åka hemifrån för att träna. Detta programmet är så effektivt att jag slutade gå till gym och enbart använder detta för min grundstyrketräning. Programmet är en mix av olika övningar där målet är att köra 300 repetitioner utan att vila. Tar ca 10-15 minuter och är rätt tufft 🙂 Programmet nedan är lite modifierat sedan min dotter föddes men tanken är densamme. Och kom ihåg att börja smått!
Sit-ups: 30
Armhävningar: 30
Benböj:30
”Masken” armhävningar (hindu) :30
Benböj med hopp:30
Burpees:30
Fällkniven:30
Pull-ups på stång:30
Chins:30
Bock-Hopp:30 (jämnfota hopp upp på bock i midjehöjd)
Nu börjar sommaren att lida mot sitt slut och boxare runt om i landet börjar att komma in för försäsongen. Det är löpning, styrke, smidighet samt lätta pass för vissa i ringen och på säckarna.
En boxare är en mångsidig idrottsmänniska, de ska vara starka och snabba. Uthålliga och smidiga samtidigt som de ska ha en bra kordination. Kravfyllt? Ja det ställs mycket krav på boxare vad gäller engagemang. Iallafall de som ska tävla behöver ligga på en hyfsad hög lägstanivå.
Det diskuteras ofta inom boxning hur mycket press man kan ställa på en ung människa som ska träna boxning. Och hur långt tränaren ska gå för att få med sig den aspirerande boxare.
Det som är utmärkande för boxning är ju det faktum att du tränar för att möta en annan människa i ringen, där den andre försöker träffa dig med slag och jagar efter dig i ett visst antal minuter. Tränarens jobb är att ge dig verktygen för att klara dessa minuter utan att bli skadad. Därför kan nog en tränare med all rätt vara hård. I många fall tror jag dock att det inte behövs, för om du som boxare någonsin gått in i en matchsituation oförberedd så kommer du nog inte att göra om det. Det svider för mycket. Så boxaren, i sig själv, är nog rätt så medveten vad som krävs för att göra den prestigefyllda vandringen in mellan repen.
Det som är tuffast att avgöra är vikten. För hur rimligt är det att pressa en ung boxare, som oftast fortfarande växer, till att gå ner i vikt? Om han/hon väger 54 kg ena månaden så kanske de väger 60 kg nästa. Detta pga att deras muskelmassa ökar och att deras ben växer. Det blir oerhört svårt och jobbigt att gå ner kg som är ens naturliga vikt och del i processen att växa upp.
I detta fall tycker jag att tränarna MÅSTE vara lyhörda och flexibla till att flytta upp boxarna i viktklasserna om de inte kan gå ner lätt och det är jobbigt. Detta för att värna om deras hälsa. Både fysisk och psykisk. Även för att se till att de inte tappar intresset för sporten vid unga år. Ungdomsidrott ska vara rolig och inte för seriös. Även om man tränar hårt. Gäller nog för alla åldrar.
Så, summan av kardemumman, se till att värna om era ungdomar och att nu när försäsongen börjar ta ett samtal med era boxare om hur det känns i vikten och hurvida de borde stanna kvar i vikt, gå ner i vikt eller gå uppåt ett steg.
I kvällens match mellan amerikanen Errol Spence och Indiens Krishan Vikas gick det hett till. Vikas var snäppet vassare i första ronden och amerikanen kände pressen.
Spence var inte bara den sista manlige jänkaren att vara kvar i tävlingen, han var även högt rankad att vinna en medalj. I rond två började Spence arbeta kraftfullt och explosivt mot indierns täta gard. Han lyckades forcera med rå styrka och började vinna poäng.
I tredje var indiern slut och höll oavbrutet fast amerikanen i sina försök att förhala. Amerikanen verkade bara hitta mer ånga och körde över Vikas.
I mina ögon och kommentatorernas så var Spence klar vinnare. Men icke, slutsiffror 13- 11 till Vikas. Om domaren gjort sitt jobb och gett Vikas en varning för de upprepade fasthållningarna så hade Spence fått två poäng där. Och vad poängdomarna sysslade med kan man bara spekulera i. Hittills så har tre domare fått lämna OS pga felaktigt agerande, och jag hoppas verkligen att Danmarks bidrag till detta mästerskap gör dem sällskap!
Ishanguly Meretnyyazov som blev hemskickad efter att ha missat att räkna inga mindre än sex (6!!) nedslagningar.
Anthony Yigit boxades igår mot Francisco Vargas Ramirez från Puerto Rico. Inledningen i matchen var lite trevande men Yigit blev större och större i ringen och satsade sedan allt med snabba kontringar och fysisk boxning. Första ronden slutade 5-2 till Yigit och Sverige. I rond två var Yigit lite mer defensiv och Puertoricanen verkade hitta rätt mer än Yigit. Men då Anthony höll avståndet bra så slutade ronden 3-3.
I rond tre så var Puertoricanen försiktigare och Yigit låg på med kombinationer och kunde öka sin ledning med bra fart. 13-9 var slutresultatet och Yigit blev därmed den första svensk på 16 år att ta sig vidare från första omgången! Härligt:)
Min spontana reaktion var att Yigit boxades på ett väldigt trevligt sätt. Han kombinerar styrka och uthållighet med blixtrande kombinationer och en god kämpaglöd. Som med alla boxare så finns det utrymme för förbättring, men han är en ung boxare och hans utvecklingskurva kommer stiga avsevärt innan han är klar.
Jag fick tag i den ytterst trevlige Anthony Yigit igår för en kort ”intervju” som han var god nog att ställa upp på, trots ett hektiskt schema. Tack igen Anthony!
Enjoy sportsfans:)
1. Hur kändes det efter matchen? Efter matchen var känslan obeskrivlig. En stor lättnad och alla nerver var borta. När jag insåg att jag vann så var det som en dröm.
2. Hur var känslan i kroppen innan matchen, under matchen och efter matchen? Känslan i kroppen innan matchen var bra. Jag var dock lite övertänd kanske men det kändes bra iallafall. I matchen blev det lite segare p.g.a. nerverna. Jag var lite stelare och fick inte ut riktigt allt 100% men det kändes ändå okej, jag hade kontroll matchen igenom.
Efter matchen var jag inte ens trött. Jag var så uppe i varv och taggad. Men dagen efter så var jag lite stel runt nacken och armarna av all spänning i ringen.
3. Vilka reaktioner har du fått från familj, vänner och omvärlden? Bara positiva. Precis som innan matchen. Folk har önskat mig lycka till och grattat mig och folk har addat mig på facebook och grattat mig. Det är underbart.
4. Hur känns det att vara den förste svensk på 16 år att ta sig vidare från första omgången? Det känns bra men jag är inte nöjd. Jag vill ta hem hela skiten!
5. Sista frågan, hur är tankarna inför nästamatch?
Jag kommer möta en stark kille så det gäller för mig att vara fokuserad. Jag är snabbare än honom så jag ska använda min snabbhet för att slå honom. Han kom 2a på VM så det blir riktigt tufft men inget är omöjligt!
Den bok som öppnade mina ögon för boxning, när jag var ca 10 år gammal, skrevs av en herre som heter Bryce Courtnay. Boken Ensam Är Stark startar i 40-talets Sydafrika och läsaren följer en pojke, P-K, och hans väg genom livet och hans dröm om att bli världsmästare i weltervikt. Boxning är ett drivande tema i boken men också rasism, ensamhet, brutalitet och hur ett samhälle förändras och utvecklas när åren går.
The Sunday Times, London, skrev följande om boken:”Ensam är stark är ett epos om överlevnad… Och ett porträtt av ondskan… Dessutom är den smittad av ett underfundigt sinne för komik.”
Denna bok har faktiskt format många av de åsikter och synsätt jag har på världen. Fantastiskt bra bok.
Ett utdrag ur boken: Geel Piet låg på magen, som om han fallit med armarna utsträckta. Hans huvud vilade i en blodpöl från näsa och mun. Utan att tänka hoppade jag skrikande upp i ringen, trots att jag inte hörde något ljud komma ur mig. Jag föll på knä vid honom och började skaka i honom, och så reste jag mig upp och tog tag i hans ena arm och försökte dra upp honom på fötter. Jag började gråta och ropa åt honom. ”Res dig upp, snälla res dig upp! Om du reser dig upp blir du levande igen!” Men den lille gule mannens kropp bara hängde lealöst i andra änden av armen och hans huvud dunsade i blodpölen som skvätte i en explosion av färger. Inuti mig kacklade ensamhetsfågeln: Han är död… Han är död!
Boken filmatiserades 1992 där bl.a Morgan Freeman och Sir John Gielgud medspelade. Nedan så följer trailern som gick för den filmen. Riktigt bra!
Jaha, eurosport.se är inte bäst på att göra reklam för sina matcher. Trodde jag skulle få se en repris men istället så fick jag (väldigt uppskattat) se två live matcher varav en var om EBU titeln i cruiser-weight, 90,7 kg. Det var ryssen Alexander Alekseev som försvarade titeln mot Firat Arslan.
Alekseev 31 mötte den 10 år äldre Arslan i vad som borde varit en relativ enkel match. Men den erfarne Arslan visade enorm vilja och tuffhet när han stod tå mot tå mot den längre ryssen. Båda är högerboxare och både är urstarka och kampviliga boxare. Istället för att en av boxarna eller båda arbetade på distans så möttes de i mitten av ringen från rond 1 till slutsignalen, där de dammade på allt de hade. Någonting jag inte sett ofta av! Väldigt bra.
Kommenterade gjorde Lars Myrberg. Och det var väldigt bra analyser och sakkunnighet han tillförde till matchen.
Nedanför så ligger hela matchen för den som är intresserad, dock inte med svensk kommentator. Ge gärna era synpunkter på matchen!
Ikväll är det boxning på min nya kanal, eurosport.se! Från att ha kunnat se boxning varannan vecka på tv10 så är jag nu glad att det blir var tredje dag eller så 🙂 Ok matchen har redan varit men det gör ingenting, jag har ju inte sett den!
Idag är det en rätt grå dag ute och jag har, efter jobb, tagit hand om min lilla sjukling här hemma. Stackarn hostar och rosslar något fruktansvärt… MEN hon är pigg och glad så det är ju positivt!
Hittade en trevlig intervju med Olof ”Mr Boxning” Johansson som pratar om magin i boxning och boxare samt lite om proffsboxningens framtid i Sverige.
Yes!! Det finns hopp för sysslolösa hemmakvällar!!
Igår var en stor dag i min vardag, då jag insåg att det går att kolla boxning på eurosport utan att köpa en helt ny boxer med allt vad det innebär för flera tusenlappar. På eurosport.se så går det att beställa web-tv för 59 kr/mån utan bindningstid, fantastiskt bra då de visar mer boxning är tv10.
I LIKE!
Igår var det flera intressanta matcher från i mars, bla Zab Judah vs Vernon Paris, där han i nio ronder plockade isär Paris och tillslut vann på en KO. Han gjorde sig av med molnet som följt honom sedan Khan matchen, där han blev avstängd för att bla ha slagit domaren. Det talas om en match-up med Juan Manuel Marques i Juli. Kan bli spännande, Marques är en erfaren och skicklig boxare som garanterat kommer låta Judah arbeta för pengarna.
Bäst igår var Tony Averlant vs Eduard Gutknecht som förlorade (felaktigt!?) på poäng. En fartfylld och spännande match där Averlant enligt mig var bättre och slog renare träffar. Hemmamatch? Klart var iallafall att Gutknecht skulle fått en ”lätt” match i Averlant men han blev istället hårt pressad av en Averlant som hade blodvittring från rond ett till tolv och inte gav sig i sin press och sitt målmedvetna boxande.
Publicerat av Linus 
Amatörboxning 