Jelena Jelic -Byter landslag, igen-

november 9, 2018

Om vi pratar rutinerade boxare i Sverige så är Jelena Jelic en boxare värd att nämna. Rutinerad landslagskvinna med över 100 matcher i bagaget och endast 23 år gammal. Jelena boxades för Serbiska landslaget i flera år och bytte för ett tag sedan över till Sverige. En tuff säsong kantad av skador och tufft motstånd samt ett mindre bra fungerande samarbete med Svenska landslaget gör att Jelena väljer att återigen gå tillbaka till Serbiska landslaget. Ett byte som är permanent. Fick prata med den trevliga, och tuffa, Jelena idag om boxningen, det offentliga livet och vägen mot OS.

Hur går det för dig med boxningen?

-Det har varit väldigt rörigt. Jag har precis bytt landslag, och Sverige vet inte om det men jag går tillbaka till Serberna. Jag boxades ju Balkan nu (cup) för Sverige  och innan så boxades jag för Serbien, så nu ska jag tillbaka till dem. 

Hur kommer det sig då?

-Jag känner att det har varit jättemycket strul i Svenska landslaget, det kan många intyga, så jag känner att jag väljer ett mer seriöst landslag och satsar på det istället. 

För du har boxats rätt så länge för det Serbiska landslaget?

-Ja, jag boxades nog för dem i fyra-fem år. 

Vad säger de då när du har gått fram och tillbaka såhär?

-Dom har inga problem med det. Innan jag byter tillbaka så vill jag att de lovar mig vissa saker bara, och de har lovat mig att boxas OS-kval för dem nästa år. Och då väljer jag dom, såklart. För i Sverige så är det lite svårare när det kommer till OS. Då är det SOK (Svenska Olympiska Kommittén) som väljer ut dig också. Du kan ju fortfarande ha kvalat till OS men sen är det SOK som väljer om du ska få tävla eller inte. Då känner jag att det är ett säkrare kort att boxas för Serbien. 

Så känner du då att SOK är anledningen till att du väljer att byta igen?

-Egentligen så är det för själva landslaget. Det finns ingen struktur, varje tävling jag har blivit uttagen till så har jag haft två till tre veckor att förbereda mig inför. Så ska det inte vara utan jag ska ha en månad, en planering. Det finns ingen planering, inga riktiga tränare, inga pengar. Skulle jag kvala till OS så fine, men gör jag inte det så. Ja. 

Hur känns det då? Du är ju inte rädd för att ta en fight i allmänhet, hur tror du responsen kommer bli?

-Alltså jag bryr mig inte, det kliar inte mig någonstans. Jag skiter i dem för de skiter i mig så jag behöver inte ens lägga energi på att säga det till dem. Det enda jag behöver göra är att skriva ett mejl till AIBA (internationella boxningsorganisationen) där jag lovar att jag aldrig kommer boxas för Sverige igen. Man får ju inte byta landslag såhär bara. 

I och med den här intervjun blir det ju officiellt.

-Ja, men då får Dan (Nash) svälja det. 

Okej, men om vi släpper det. Hur tycker du din säsong har varit?

-Den har varit tuff. Jag har verkligen fått de tuffaste matcherna hela säsongen och jag tycker att jag har utvecklats sjukt mycket. Men mina resultat har inte varit som jag har velat. 

Hur ser det ut nu? Hur tänker du, det är snart SM. Hur ser planerna ut inför och efter SM?

-Ja nu har jag haft en hjärnskakning så jag kommer inte, eller jag tror inte jag kommer att sparra inför SM. Jag kommer bara gå upp och ha kul och göra det jag kan bara. För jag vågar inte riskera att få för hårda smällar i huvudet igen så här tidigt. Jag tränar på och så men inget mot huvudet. Det är ju SM, det är ju bara en kul grej för mig och inte så viktigt. Men efter det, det är ju svårt då jag har sämsta kontakten med mitt Serbiska landslag. Jag måste verkligen sätta mig ner och planera nästa säsong med dom. Det har jag inte ens hunnit än.

Vad är drömmen då, och målet för denna säsongen och framöver.

-Jag tror att ett OS-kval är innan säsongen är slut. Eftersom jag inte var på EM utan i Kazakstan med Love så missade jag ju det kvalet. Men jag tror att en kvalturnering är innan säsongen är slut. Så det är den och SM.

Det blir problematiskt för dig då du haft hjärnskakningen. När fick du den, hur länge har du varit dålig?

-Den fick jag i början på året, då hade jag den i två och en halv månad. Då gjorde jag en MR-röntgen som visade att jag blivit frisk, så då började jag köra igen. Sedan mötte jag Mira Potkonen i min första match så det var ett riktigt ”wake-up call” i mitt huvud. Så mådde jag dålig ett tag igen och så nu fick jag denna i min match, sedan sparrades jag två dagar senare, då jag förlorade matchen på split. Så jag sparrades med hjärnskakning vilket inte var bra. Så jag har vilat nu i tre veckor. 

Du är ju en mer medial person jämfört med andra, i och med att du varit med på tv (Sveriges Modigaste). Hur påverkar det din boxning?

-Det påverkar mig inte så mycket i boxningen men mer i mitt arbete då jag jobbar i butik. Det är kul när folk kommer fram och säger att de gillar mig för den jag är. Så det motiverar mig trots att jag har haft den tuffaste säsongen någonsin, så ibland känner man att det inte är värt det då man gör det för noll kronor. Men ändå så gör man det för kärleken till sporten.

Hur många matcher har du gjort hittills?

-104

Du är ju rätt aktiv för din ålder.

-Ja jag har ju faktiskt aldrig haft ett uppehåll 

Eftersom du har hållit på så länge, vad tycker du är den tuffaste biten, förutom det ekonomiska. Vad motiverar dig att fortsätta köra och ligga i toppen som du gjort i så många år?

-Den tuffaste biten är att man prioriterar boxningen framför allt. Ibland känns det som att man tar dåliga beslut och bara väljer boxningen. Jag menar, jag jobbar i butik och där kan man utvecklas. Du kan ju bli butikschef bara på något år. Jag har medvetet valt att stanna på den lägsta nivån då jag vill inte ha något ansvar på jobbet då jag bara vill kunna dra när jag behöver dra för boxningen.  Det är mycket som sätter stopp för mig själv då jag inte har tid till det då jag lägger allt fokus på boxningen. 

Det är en hård bransch att vara boxare.

-(skratt) Ja man går ju minus som boxare. Tough love. 

Du boxas ju med Malmö som bas. Hur ser det ut på klubbnivå med tävlingar?

-Ja jag kan inte komma ihåg när jag hade en förlust senast med klubben. SM kanske. 

Blir det svårt att kombinera klubbtävlingar med landslag?

-Ja, alltså verkligen. För att när jag väljer vilka tävlingar jag vill boxas så prioriterar jag landslaget först. Eftersom de flesta galor är på en helg så väljer jag att inte tävla då jag förlorar mycket pengar eftersom jag jobbar mycket helg. Och då missar man det där roliga när man känner att man kommer in och slaktar sin motståndare och får världens självförtroende. Det är inte värt det och min klubb förstår mig då jag jobbar mycket helger. 

Hur är klubben mot dig rent stödmässigt? Vilken del i livet tar klubben?

-Alltså de är allt. Mina psykologer, mina föräldrar, mina tränare. De stöttar mig jättemycket, rent ekonomiskt också. Det betyder jättemycket för mig. De har stöttat mig sedan jag började. Det är ändå tufft i Sverige, för ingen har ju pengar. Inte ens klubbarna har pengar. Så att trots att jag har haft tuffa säsonger så säger de bara ”det gör inget, kör på du bara det blir bättre”. Landslagsturneringarna kostar ju klubben 50% så det är mycket. 

Tack så mycket Jelena och jag önskar dig lycka till i det nya landslaget.

-Tack, det är tråkigt bara att lämna alla landslagstjejerna, vi snackar och umgås hela tiden. Men man gör vad man måste göra för att lyckas. 

jelena Jelic 22

Jelena Jelic. Foto. Janusch C

 

Annonser

Den hårdaste matchen på svensk mark?

september 7, 2017

Året var 1966 i november. En månad som världen över orsakat katastrofala regnskyfall, bland annat i Italien där förödelsen var stor. När tuffingen från Göteborg, Bo Högberg, i ett regnigt Johanneshov i Stockholm klev upp för att göra en av sina tuffaste matcher i karriären. Så var det skyfall av ett annat slag som väntade, denna gången av just en italienare vid namn Sandro Mazzinghi.

Högberg hade då facit på 31-2-0 och Sandro Mazzinghi som var rankad nummer två på världsrankingen i Super Weltervikt, hade mer rutin med ett facit på 46-3-0 och även att han innehaft WBA:s och WBC:s världstitlar i Super weltervikt (tappade dem mot Nino Benvenut 1965 ) gjorde detta till en riktigt tuff utmaning för Högberg.

Mazzinghi var fast besluten att försvara och behålla sin titel som EBU:s mästare i Super Weltervikt. Högberg hade sedan tidigare innehaft samma titel men förlorat den på poäng mot Yoland Leveque ( Högberg gick hela matchen trots bruten käke i rond ett)

Bosse Högberg har alltid varit en hjälte för mig inom boxningen. Även om han hade ett tufft liv och inte alltid var den trevligaste av människor, så har han inspirerat genom sin vilja i ringen och ovilja att ta skit från någon!

Hittade ett klipp från sista ronden mot Mazzinghi, rond 14 av 15 och den är brutalt tuff. Högberg ligger på offensiven med en tät gard och Mazzinghi småkontrar med en rak vänster och en uppföljande krok mot kroppen.

Början på slutet kommer med en höger mot kroppen uppföljt av en stenhård vänster-högerkombination mot ansiktet på Högberg. Efter det var det nedförsbacke för Mazzinghi som kämpade ner Högberg i canvasen där han tog en räkning till åtta för att resa sig och försöka vända. Domaren bröt kort efter då det var öppet mål för Mazzinghi som bombade in slag på en Högberg som endast hängde kvar med ren vilja.

Reds.Anm Enligt min åsikt har Sverige har inte haft en boxare i stil med Bosse Högberg fram till Sven Fornling gjorde entré på proffsboxningscenen.


Svenska P4P Top 20, herrar.

september 5, 2017

Alla boxare med markering efter namnet ( * ) har match klar i september månad.

1. Badou Jack
(WBA, världsmästare lätt tungvikt. WBC, världsmästare super mellanvikt)
2. Erik Skoglund*
(WBA, Internationell lätt tungviktsmästare.)
3. Anthony Yigit*
(EBU superlättviktsmästare)
4. Otto Wallin
(WBA Kontinentala tungviktstitel)
5. Adrian Granat
6. Sven Fornling
(IBF, Baltisk lätt tungviktsmästare, Svensk lätt tungviktsmästare.)
7. Oscar Ahlin
8. Naim Terbunja
9. Mohammed Saleh
10. Pezhman Seifkhani
11. Daniel Hartvig
12. Robin Safar*
13. Kennedy Katende
14. Sander Lauritsen
15. Simon Henriksson*
16. Hampus Henrikson*
(inaktiv sedan 2016-12-09)
17. Johannes Vinasco*
18. Rocco Wadell*
19. Michael Obin
(inaktiv sedan 2016-09-10)
20. Marcus Alberts*

Reds.anm. Denna listan är via boxrec.com. Skulle personligen flytta upp Daniel Hartvig till plats nio (9). Detta då han haft högre aktivitet sedan comebacken i december 2015. Sex matcher med 5 vinster.

Källa: Boxrec.com. 

006fc96bd9079ce012472e720ea985a3--sweden-flag-sweden-travel

 


Angående personnummer i kontroll av LOK-stödet.

oktober 13, 2016

Avslag i högsta förvaltningsdomstolen i personnummerfrågan – Riksidrottsförbundet hoppas på lösning

Efter en treårig rättsprocess förbjuds RF av Datainspektionen att använda personnummer i kontrollen av det lokala aktivitetsstödet.

Avslaget från Högsta förvaltningsdomstolen som kom idag kan få tuffa konsekvenser för idrotten. Men RF har en pågående dialog med regeringen och hoppas på en snabb lösning. Därför kommer inte rutinerna att ändras på kort sikt. Här nedan följer en kort information om hur vi hanterar frågan.

Att ändra i LOK-stödshanteringen skulle innebära kraftigt ökade administrativa kostnader på grund av att kontrollerna skulle behöva skötas manuellt. Både RF och regeringen vill att pengar ska gå till idrott i föreningar och inte till onödig administration. Därför har RF uppvaktat regeringen som under en tid har jobbat på att lösa frågan. Den går att lösa på ett enkelt sätt genom en ändring i förordningen som styr statens stöd till idrotten och att i den ge RF rätt att nyttja personnummer.

I praktiken innebär detta att RF inte kommer att ändra sina rutiner för LOK-stödhanteringen förrän tidigast efter den 1 juli 2017 utifrån dagens avslag i högsta förvaltningsdomstolen. Detta har även kommunicerats till Socialdepartementet utifrån det faktum att det är den tid som behövs för att ändra i LOK-stödsförskrifterna och i redovisningssystemet inom IdrottOnline. Det är inte rimligt att ändra förutsättningarna under en pågående redovisningsperiod för föreningarna.

Sammanfattningsvis är vårt budskap till föreningar som undrar vad avslaget i högsta förvaltningsdomstolen innebär att man redovisar sitt LOK-stöd precis som vanligt i alla fall fram till den 1 juli 2017. Har vi inte fått till en förändring i förordningen under denna tid så kommer förändringar i LOK-stödsredovisningen att ske efter den 1 juli 2017.

Mer om personnummerfrågan

Intervju med Majid Jelili om boxningen i Sverige.

oktober 6, 2016

Fick tag i Majid Jelili och kunde ställa lite frågor om hur han såg på senaste tidens skriverier om både honom som person samt uttalanden om svensk boxning.

Du har nyligen sagt upp delar av ditt engagemang inom Svenska Boxningsförbundet. Hur kommer det sig?

Mitt formella engagemang var i sportkommittén. Jag slutade främst för att jag var missnöjd med hanteringen av den omorganisation som pågår.

Du har arbetat inom förbundet i många år. Hur ser du på utvecklingen inom förbundet de senaste fyra åren?

Tittar man på hur styrelsen såg ut för fyra år sedan så är det en stor skillnad mot dagens styrelse. Bl.a. hade flera styrelsemedlemmar själva boxats eller varit tränare på hög nivå. Det fanns också fler erfarna tävlingsarrangörer både från amatör- och proffsboxning. Det fanns alltså en enorm erfarenhet och insikt om boxarnas, tränarnas och tävlingsarrangörernas villkor och vardag samt en mycket djup förankring inom svenska boxningsrörelsen. I dagens styrelse finns det medlemmar med erfarenhet av tävling, träning och evenemang men inte alls i samma utsträckning. Att olika styrelser har olika erfarenheter och kompetenser är inget konstigt i sig och ibland är det bra att ta in nytt blod och nya erfarenheter. En styrelse måste ha många olika kompetenser för att funka perfekt. Men inom det sportsliga området hade den tidigare styrelsen klart mer erfarenhet och kompetens. Med det sagt så tycker jag att är intressant att notera att den tidigare styrelsen, med sin stora sportsliga erfarenhet, var mycket mer ödmjuk inför sportens villkor och att jag fick mycket mer gehör för mina åsikter från dem än vad jag får från dagens styrelse. Med tanke på att den nuvarande styrelsen inte har samma erfarenhet inom just det området skulle ju kunna tro att det borde vara tvärtom. 

Ordförande Tommy Lindström gjorde uttalande om, bland annat dig, i senaste intervjun. Hur ser du på det han faktiskt sa?

Det känns naturligtvis lite märkligt när man tänker på att den gamla styrelsen, med sin stora erfarenhet av sportsliga frågor, gav mig förtroende att bilda Sportkommittén och visade stor respekt för det jobb vi gjorde och de åsikter vi gav uttryck för. Sedan kommer en ny ordförande utan någon tidigare erfarenhet av sporten och uttrycker tvivel på min kompetens…
Sedan tycker jag inte det han sa stämmer. Jag var en av de få som faktiskt svarade på Tommys frågor i juni och gav uttryck för mina åsikter. Jag har mailet kvar om Tommy behöver fräscha upp minnet… Vid samtalet i augusti var det faktiskt jag som tog kontakt med honom. Vi diskuterade nästan i en timme då och jag delgav många idéer under samtalet. Så att han inte hört ett dugg från mig stämmer helt enkelt inte.

Känner du förtroende för styrelsen som sitter?

Som Santiago vill jag inte uttala mig om förtroende utan det är upp till svenska boxningsrörelsen att avgöra. Men jag kan inte låta bli att undra om det verkligen är denna ledning som ska genomföra en så drastisk omorganisation inom det sportsliga området?

Du har fortfarande rollen som utbildare inom förbundet. Förklara gärna vad det arbetet innebär?

Det är egentligen inte en formell roll utan jag får förfrågningar från utbildningskommittén om jag kan hålla utbildningar ibland. Man utbildar en grupp med blivande och/eller erfarna tränare i ledarskap, träningsfysiologi, planering, styrke- och konditionsträning, boxningsteknik, taktik, pedagogik och regelverk inom boxningen mm.

Kommer du att fortsätta med det framöver? Finns det någon som, eventuellt, kan ta över de sysslorna?

Med tanke på Tommys kommentar så tvivlar han ju på att jag kan träna boxare så då borde jag ju verkligen inte hålla utbildningar. 🙂 Visst finns det fler utbildare men det har varit ganska få som hållit utbildningar de senaste åren. Problemet är ju att de krafter som finns till utbildning också ofta behövs till landslagsverksamheten.

Hur ser du på framtiden för svensk boxning?

Boxningen kommer alltid att finnas men vilken nivå och bredd vi ska nå är utmaningen. Jag är hoppfull om att vi hittar ett system som leder till framgång inom svensk boxning någon gång. Men då krävs det att gräsrotsrörelsen är engagerad i styrelsen och kommittéerna. För att lyckas måste vi alla jobba tillsammans och då kan det inte vara ett avstånd mellan ledning och rörelse.

Avslutningsvis vill jag fråga vad din syn är på tillvägagångssättet för få fram en stark boxningsnation internationellt, vad krävs?

Ingen lätt fråga att ge ett enkelt svar på. Om man med stark boxningsnation internationellt menar ett land där vi kontinuerligt kan mönstra bra och breda (dvs alla viktklasser) landslag i alla kategorier och där några enskilda utövare kan prestera på världsnivå så tror jag det är möjligt. Men då måste alla bitar funka och det måste finnas en röd tråd och gott samarbete genom hela systemet. Vi måste både kunna stimulera regional tillväxt med bredd samtidigt som vi kan ta hand om enskilda elitboxare på högsta nivå. Dvs, valet kan inte stå mellan bredd eller elit, vi måste kunna göra både och. Detta ska sedan ske med de ekonomiska och personella resurserna som står till buds. Vi måste också försöka se allt i en helhetsbild och vara försiktiga med att ge alltför stort fokus till enskilda frågor och intressen. Att stimulera breddarbete och distriktens/klubbarnas verksamhet samtidigt med en smalare elitsatsning för att stödja de boxarna som växer fram ur bredden, är inte lätt men det måste vi lyckas med om vi vill bli en stark boxningsnation internationellt. För att lyckas med det måste man ha en bra utbildningsverksamhet, ge möjligheter till att klubbtränare i rimlig mån kan följa sina adepter och utvecklas med dem på landslagsnivå samt se till att vi har spetskompetens på internationell nivå inom den egna organisationen. Sedan återstår bara en väldig massa hårt jobb under gott samarbete för alla inblandade. 

Stort tack till dig Majid Jelili för att du vill uttala dig angående detta.


Skaderisker i ben och förebyggande träning!

augusti 8, 2012

I idrott så är det vanligt med skador, framförallt i ben och knän. När skadan väl inträder kan det vara en lång väg tillbaka till att vara skadefri, så därför är det viktigt att förebygga på rätt sätt och att planera upp träningen så att riskerna minimeras. Resultat, glada och friska idrottsutövare.

Styrketräning är det bästa preventivet mot att skada sig vid höga belastningar och tempon. Ett vanligt scenario är att man kommer in i träningslokalen och ger sig fanken på att man ska köra hårdast, snabbast och längst. Även om man har varit inaktiv länge eller inte tränat innan. Så börja på rätt ställe.

Styrketräning är inte att man lyfter vikter. Det kallas för tyngdlyftning och är någonting helt annat. Styrketräning är när man tränar styrka med den egna kroppen som vikt. Det är en träning som aldrig kommer att ställa för höga krav på din kropp, för att om du inte orkar lyfta kroppen mer så är det stopp. Du behöver inte oroa dig för att tappa vikterna på fötterna eller att ryggen och benen ska gå av för att du har för mycket på stången. Nej du blir starkare i helt rätt takt.

Speciellt om man är kvinnlig utövare så är det viktigt att träna musklerna då en kvinnas kropp strävar efter andra saker än mäns. Den vill hela tiden vara förberedd på sin viktigaste uppgift, att föda barn. Jag har alltid varit mer imponerad av en vältränad kvinna en en vältränad man, för i kvinnans fall så krävs det MINST 20% mer arbete för att komma till en viss form pga den fysiologiska aspekten.  

Kvinnor har i många år haft en hög nivå av benskador främst i fotboll, basket och sporter där det förekommer mycket löpning och lite styrka. Nyckeln för en kvinna att undvika detta är att göra enkla benövningar som stärker musklerna runt knäleder och fotleder. Varför speciellt kvinnor är så utsatta beror på någonting som kallas för Y-Vinkeln. Det är vinkeln från en kvinnas höfter mot hennes knän. Till skillnad från en man som har i stort sett raka vinklar där så har kvinnor en sluttad vinkel pga höftbenens bredd. Denna vinkel gör att påfrestningarna mot knät blir mycket högre en vad en man får, ergo knäskador.

Så hur tränar man? Jag har ett pass som jag började använda när min fru var gravid och jag inte kunde åka hemifrån för att träna. Detta programmet är så effektivt att jag slutade gå till gym och enbart använder detta för min grundstyrketräning. Programmet är en mix av olika övningar där målet är att köra 300 repetitioner utan att vila. Tar ca 10-15 minuter och är rätt tufft 🙂 Programmet nedan är lite modifierat sedan min dotter föddes men tanken är densamme. Och kom ihåg att börja smått!

Sit-ups: 30
Armhävningar: 30
Benböj:30
”Masken” armhävningar (hindu) :30 
Benböj med hopp:30
Burpees:30
Fällkniven:30
Pull-ups på stång:30
Chins:30
Bock-Hopp:30 (jämnfota hopp upp på bock i midjehöjd)

And now, some video:) Enjoy Sportsfans!