I dag klockan 13:00 var det landskamp i Botkyrka Hallen i Stockholm. Sverige tog emot Finland i vad som var en rafflande tävling med många roliga och spännande matcher!
Efter återbud i 75 kilo och 56 kilo blixtinkallade landslagscoachen, Santiago Nieva, Rocco Wadell från Timrå BK oc Hikmat Azamov från Visby BK. Wadell som senast vann över en finne i den stora turneringen Turku Starfights i Åbo, bantade ner sig från 81 kg på ett dygn och infann sig i huvudstaden för landslagsdebut. Att finnarna ville ha revansch var nog taget och efter en hård match så förlorade Wadell med siffrorna 3-0 mot den meriterade landslagsmannen Dimitro Tretyak. Hikmat Azamov hade en härlig och explosiv match mot sin motståndare och kunde se sig som vinnare efter slutsignalens gång.
Bashir Hassan gjorde comeback i landslagsfärgerna och visade med bravur att han inte tappat någonting i vare sig stil eller effektivitet. Hassan kunde med fin boxning ta en välförtjänt seger på 3-0.
Bäst på damsidan var, enligt mig, Ida Lundblad som autoritärt vann sin match över Eerika Tarvainen. Lundblad visade stor slagkraftighet och kyla, finnen blödde ymnigt från näsan, och Ida vann sin match med 3-0.
Inför finalen var det jämt, 5-5 i matcher då Hikmat Azamov, Bashir Hassan, Ida Lundblad, Clarence Goyram och Hampus Henriksson vunnit sina matcher. Det var upp till WSB:s nyförvärv Gabriel Richards att avgöra kampen. Richards hade det svårt mot den betydligt kortare motståndaren, Gennedi Metsikäinen, bland annat då hans slag träffade inte riktigt där han ville. Två låga slag från Richards vilket en resulterade i en varning, och det såg ut som att Richards skulle bli bortdömd. Men rutinen tog över och han kunde reda ut situationen till sista ronden och vann med domarrösterna 2-0.
På det stora hela en fin gala med bra matcher och nöjda fans från både Sverige och Finland.
Ali. Namnet väcker tankar på storhet. På episka matcher mot Liston, Frazier, Foreman, Norton, Spinks. Den kanske största, och mest tragiska, matchen i Alis liv var mot den blivande ”Hall Of Fame” världsmästaren, Larry Holmes.
Följande är en dokumentär som tar upp tiden omkring Alis näst sista match. Den matchen som mest troligtvis förkortade hans liv och livsfunktioner med många år.
Vanligtvis brukar jag be er att njuta men känner att med denna gången så kan jag inte riktigt göra det.
48 kg
1. Elin Rönnlund, Haninge BK
2. Amie Ramstedt, Hisingens BK
51 kg
1. Sara Svensson, Ystads SK
2. Lise Sandebjer, BK Örnen
3. Tanya Karlsson, Höllvikens BK
4. Frida Stenholm, IF Linnea
5. Norah Guzlander, Halmstads AIS
6. Nicolina Jacobsson, Skoftebyns AIS
7. Katrin Norén, IF Linnea
8. Amanda Lundström, IF Linnea
54 kg
1. Juliana Söderström, Botkyrka BK
2. Helena Envall, IF Linnea
3. Natalija Cincarevic, Winning BC
4. Lisa Lokkin, Arvika BS
5. Madeleine Weller, BK Kelly
6. Mia Bromander, BK Örnen
7. Nina Ekman, Ystads SK
57 kg
1. Linnea Strandell, Djurgårdens IF
2. Sagal Adan, Angered BC
3. Klara-Fina Holm Westerlind, BK Örnen
4. Josefin Persson, BK Fox
5. Sandra Attermo, Djurgårdens IF
60 kg
1. Ida Lundblad, Tifa BC
2. Agnes Alexiusson, Värnamo BK
3. Malin Hermansson, BK 1925 Karlstad
4. Anna Lindqvist, Malmö BK.
5. Linnea Molin, Örebro BK
6. Lucy Kiebler, Botkyrka BK
7. Stephanie Thour, BK Värend
8. Sofia Nilsson, BK Värend
9. Johanna Tamasi, BK Rapid
64 kg
1. Patricia Berghult, Höllvikens BK
2. Pernilla Gustavsson, Ronneby BT
3. Amelia Hall, Ljungby BK
69 kg
1. Jasmine Nilsson, Höllvikens BK
2. Lina Skoghagen, Höllvikens BK
3. Jelena Jelic, Malmö BC
4. Joanna Ekedahl, BK Dalen
5. Erika Edblom, Djurgårdens IF
6. Malena Hede, Morgongåva BK
7. Beata Maledci, Hammarby IF
75 kg
1. Anna Laurell, IF Linnea
2. Love Holgersson, BK Swing
3. Elin Cederros, BK Rapid
4. Josefin Kandrell, Malmö BC
5. Johanna Svenungsson, Majorna BK
6. Fiona Trainor, Djurgårdens IF
7. Rita Wahlström, Mjölby-Tranås Boxing Team
81 kg
Ingen rankad
+81 kg
Ingen rankad
Herrar:
49 kg
1. Erfan Kakahani, Sundsvalls BK
2. Angus Wennerholm, Redbergslids BK
3. Felix Flodin, Vaggeryds BK
4. Avaro Debski, BK Rapid
5. Marcus Eversdijk, Morgongåva BK
52 kg
1. Ronald Serugo, Göteborg Team Box
2. Ismail Adian, BK Kelly
3. Klas Jansson, IFK Linköping
4. Remi Sado, Redbergslids BK
5. Sarwar Selar, Göteborg Team Box
6. Ibragim Bataev, BK Värend
7. Michel Sandberg, IK Ymer
56 kg
1. Atanas Mugerwa, Hisingens BK
2. Bager Mohammadi, IF Göteborg Team Box
3. Shah-Abdul-Hamid Magsudi, Djurgårdens IF
4. Hikmat Azamov, Haninge BK
5. Felix Weilid, Hammarby IF
6. Isaak Ryden, Göteborg Team Box
7. Paolo Magui, BK Ringen
8. Anton Lööw Åberg, Bålsta BK
9. Oscar Lööw Åberg, Bålsta BK
10. Billy Liljekvist, Göteborg Team Box
60 kg
1. Yohannes Berhane, BK Dalen
2. Anton Kulppi Svensson, Göteborg Team Box
3. Daniel Samrell, Upsala IF
4. Haruma Mbye, Angered BC
5. Hoger Salih, Angered BC
6. Abdou Gherbi, Höllvikens BK
64 kg
1. Clarence Goyeram, IF Göteborg Team Box
2. Bashir Hassan, Djurgårdens IF
3. Walid Aldalal, Hisingens BK
4. Mohammed Al-Maliki, Winning BC
5. Emil Pettersson, Malmö BC
6. Osman Ntuve, Angered BC
7. Araik Ismail, Kristianstads BK
8. Hamza Barka, Hisingens BK
9. Max Thyr, BK Falken
10. Rasmus Broman, BS Tor
69 kg
1. Oliver Flodin, Vaggeryds BK
2. Salah Nazar Taha, Upsala IF
3. Alexander Sund, Sundsvalls BK
4. Johannes Vinasco, Tensta BK
5. Tim F. Korhola, Bålsta BK
6. Yaffet Amaniel, Tensta BK
7. Robin Korhonen, Hisingens BK
8. Mariusz Gnas, BK Dalen
9. Farman Babayev, FBK Falkenberg
75 kg
1. Leon Chartoi, Hammarby IF
2. Amir Smesem, Hisingens BK
3. Shady Gamhour, ATF Gym
4. Johan Carlsson, Hisingens BK
5. Loran Batti, Upsala IF
6. Adam Westlund, BK Falken
7. Sahand Tavakoli, BK Tiger
8. Farboud Sadegh-Nejad, Tensta BK
9. Abdeslam Chabi, Lunds BS
81 kg
1. Hampus Henriksson, Göteborg Team Box
2. Rocco Wadell, Timrå BK
3. Albin Albinsson, IK Ymer
4. Henrik Palosaari, Sundsvalls BK
5. Viktor Fabretto, BK Rapid
6. Abel Ibisevic, Örebro BK
7. Joel Öhrberg, BK Älgen
8. Jafar Mukri, Vallentuna BC
9. Viktor Gricjus, Botkyrka BK
10. Samo Jangirov, Säters BK
91 kg
1. Gabriel Richards, Djurgårdens IF
2. Mustafa El-Molla, Höllvikens BK
3. Robin Safar, Hammarby IF
4. Ahmed Smesem, Hisingens BK
5. Marcus Alberts, Hammarby IF
6. Linus Andersson, Malmö BC
7. Andreas Prins, BK Puma
8. Zvonimir Kralj, Redbergslids BK
9. Saihou Drammeh, Rinkeby BC
+91 kg
1. Modo Sallah, Djurgårdens IF
2. Johnny Iwersen, BK Trim
3. Matias Sylvan, Djurgårdens IF
4. Daniel Nyberg, Öbacka BK
5. Linus Gustafsson, Timrå BK
6. Per-Olof Niemelä, BK Winter
Det finns redan någon som säger sig vara bäst någonsin. Men om jag fick välja en som bara genom mängden matcher och titelförsvar förtjänar den titeln så är det Julio César Chávez.
Chávez startade sin karriär som professionell efter bara ett år som amatör, vilket är vanligare för mexikanska boxare, och hade en start som få kan förneka var imponerande. Efter bara tre ”lättare” matcher så kastades han in i hetluften och fick möta Mario Martinez som då hade 36 matcher med bara en förlust. Chávez vann på TKO i rond 8. I match 6 så mötte han Ruben Castillo som då hade 68 matcher i bagaget med 64 vinster. TKO för Chávez i rond 6.
I match 7 fick han möta Roger Mayweather om WBC:s super fjäderviktstitel, en match som var räknad som en lätt vinst för Mayweather. Efter två nedslagningar i rond två fick Mayweather se sig slagen på TKO i rond 6, Chávez är ny världsmästare, efter bara 7 matcher.
Så fortsatte det, med totalt 27 framgångsrika försvar av sina titlar (mest i historien) och mest titelmatch vinster (31) samt mest titeförsvar vunna på knockout (21) så är Chávez nog den bäste någonsin.
Han hade ofantliga 89-0-1 innan hans första förlust mot Frankie Randall. Också längst i historien. Man kan säga att Chávez var den ultimata fightern, han mötte allt och alla. Till skillnad från många av dagens fighters så kan han verkligen säga att han mötte de bästa som fanns i sin generation!
Julio César Chávez record slutade på otroliga 107-6-2 detta med 86 på Knockout. Han är sexfaldig världsmästare i tre divisioner, hans karriär sträckte sig över 25 år och han kan med all rätt räknas som den bäste någonsin.
Roberto Durán föddes 16 juni, 1951, i Panama. 16 år senare, 1968, gjorde han sin professionella debut. Roberto Duárn fick sig snabbt ett rykte om att vara oerhört hård och mångsidig boxare. Efter en initial lugn start så vann han hela 30 matcher på rad innan han fick sin första titelchans mot Ken Buchanan i Madison Square Garden om WBA:s lättviktstitel.
Durán, som var en lågoddsare, väntade bara i 15 sekunder in i första ronden innan han sänkte Buchanan. Genom hela matchen straffade Durán Buchanan och vann till slut på poäng. Även om matchen var byggd på en kontrovers i de sista sekunderna så var Durán cementerad som en av de tunga inom sporten.
Durán mötte Sugar Ray Leonard i juni 1980 om WBC:s welterviktstitel. Durán gick in med otroliga 71-1 och vann över Leonard på poäng efter 15 hårda ronder. I returmötet så låg Durán efter på alla tre domarkorten när han, efter att ha blivit utboxad av Leonard i 7 ronder gav upp med de berömda orden ”No Mas”. Inget mer.
Manos de Piedra, eller ”Händerna av Sten” som han kallades hade en fantastisk karriär som sträckte sig över mer än tre decennium. Från 1968 till 2001. Han är en av de få boxare som har gått i pension med över 50 knockouts på sitt record. Han fick ihop hela 69 stycken knockouts! Hans matcher slutade aldrig med lika i resultat eller No Contest.
Roberto ”Manos de Piedra” Duráns professionella record var 104-16-0 (69 KO). En fantastisk boxare och karaktär.
Ingen slår lika hårt som livet och ibland känns det som att det inte finns någon utväg, som att du är nere på KO och att benen inte fungerar längre. Du hör räkningen och tänker på att ge upp, på att lägga dig ner och inte stå upp igen.
När allt är som värst så kom ihåg att du är stark, du är en krigare och att DU kan stå, igen!
Otto Wallin har sedan några år tillbaka setts som en av de bästa supertungviktarna i Sverige. En ung, stor, och talangfull boxare som verkar besitta ett stort personligt lugn och mognad. Nu har han tagit klivet över och blivit proffs med kontrakt hos Sauerland.
”Det känns väldigt skönt att få göra proffsdebut.”
Som amatör hade Otto fina framgångar med bl.a SM-Silver och en given plats i landslaget. Hans stil som amatör har varit som en hårdslående högerboxare med timing, blick, och kontroll, och fler än en har fått se sig besegrade av hans kombination av stil och kraft.
Med 197 cm och 103 kg så kan han verkligen leverera!
Jag träffade på den trevlige Otto, som var god nog att ställa upp på en intervju, och vi pratade lite om framtiden och hur tankarna har gått inför debut och proffsliv.
Enjoy Sportsfans!
Du har nu tagit steget från amatör till proffsscenen. Hur går tankarna kring det?
Det känns bra, jag har kommit till ett riktigt bra stall där jag kommer få chansen att visa min verkliga potential och det är väldigt spännande. Nu gäller det att ta vara på chansen som jag fått och göra mitt bästa varje dag.
Hur har reaktionerna varit från din omgivning och världen?
De har varit nästan enbart positiva. Många har hört av sig och skickat sina lyckönskningar, det är väldigt roligt att veta att jag har så många som stöttar mig på den här resan.
Ditt nya promotionsbolag, Sauerland, gick ut med deras förhoppningar på dig i storstilad form genom att kalla dig ”Sveriges nya Ingemar Johansson”. Hur känns det?
Det är ett bevis att dom tror på mig, vilket är väldigt viktigt men jag tar ett steg i taget och fokuserar 100% på att göra en lyckad debut till att börja med.
Du har redan varit och tränat en del i Tyskland. Vilka var dina första intryck?
Det har varit mycket positiva intryck och jag känner mig trygg med min tränare, sen att det finns så mycket bra sparring gör att det känns ännu bättre.
Vem kommer att vara din huvudtränare?
Torsten Schmitz kommer vara mina huvudtränare och det är en meriterad herre som bland annat tränat Armand Kranjc och Luan Krasniqi. Jag känner mig trygg med honom.
Kommer din boxning förändras? Hur går taktiksnacket, har ni kommit så långt?
Det är klart att det är lite saker man måste ändra på nu när matcherna kommer vara längre. Framförallt lägga energin på rätt saker och lägen.
I det stora hela så ska jag fortsätta jobba med det som har funkat bra för mig hittills.
Du sparrade för ett tag sedan med b.l.a Denis Boitsov, hur känns det att helt plötsligt få träna med toppboxare i proffsvärlden?
Det är fantastiskt att ha så pass bra sparring på träning och det kommer gynna mig mycket framöver.
Du har nu fått matchdatum, 15 juni i Danska Århus. Är du taggad? Hur går tankarna?
Det känns väldigt skönt att få göra proffsdebut. Jag har tagit mig tillbaka till Berlin för fem veckor med bra träning och bra sparring så jag känner mig säker på att jag kommer vara väl förbered den 15e juni.
Har du fått veta motstånd än?
Inget motstånd klart än.
Vilken är favoritmaten efter match?
Den mat jag längtar till mest nu när jag är borta är allt som min fästmö Jasmina lagar. Kan inte vänta på att få äta hennes mat igen.
Tack för det Otto, och jag önskar dig stort lycka till! And now, some video 🙂
Det finns få övningar som kan vara så fysiskt och mentalt krävande som att jobba plattor med en riktigt bra tränare. En bra tränare får dig att inte bara tänka på tekniken, utan även att tänka på vilken inställning du ska ha inför varje slag, vilka situationer som kräver t.ex. aggressivitet framåt eller ett defensivt lugn.
Det är den bra tränaren som gör sin elev till mer än bara en maskin som slår, det är en bra tränare som får eleven att tänka och tolka situationer med ”smarts” och inte bara muskler. Att lära eleven att se mönster och förutse situationer när de uppstår. Det är också en bra tränare som inser sin boxares begränsningar och istället bygger på andra delar av dennes karaktär som fighter och inte ger upp på dem.
Hittade lite härliga klipp på olika tränare som jobbar med sina elever, från erfarna till nybörjare, blandad nivå på alla inblandade. Enjoy Sportsfans!