Amatörboxning.se har nöjet att stötta Stina Egerö i hennes, väldigt aktuella, studie om damer inom boxningen. Nedan har ni en längre text om vad det handlar om.
//Linus
Hej! Mitt namn är Stina och jag genomför under höstterminen min kandidatexamen inom socialantropologi på Stockholms Universitet. Jag skriver här för att fråga ifall du, eller någon du vet, skulle vilja delta i en intervju jag genomför till min studie om kvinnor och boxning. Jag söker dig som identifierar dig som kvinna och boxare samt är mellan 19-40 år. Intervjun kommer att bli en del av mitt examensarbete i socialantropologi.
Min studie har inte för syfte att hitta generaliserade kunskaper utan att belysa och öppna upp för en diskussion kring kvinnliga boxare, identitetsskapande, kulturer och normer eftersom studien växer fram. Intervjun kommer att gå till på ett så kallat semi-strukturerat vis där jag utgår från några huvudfrågor och ämnen men som vi diskuterar och pratar kring fritt. Min tanke är att intervjun håller sig inom en tidsram mellan 45-60 minuter och kommer att spelas in. Inspelningen sker för att jag ska kunna bearbeta och lyssna in diskussionen som förts.
Känsligt innehåll och medverkan i denna studie kommer att anonymiseras. Dock behöver jag behålla detaljer så som ålder och genus/könsidentitet då det är faktorer som ligger till grund för vem som får delta i min studie. Namn, plats och klubb kommer att ändras för att garantera er anonymitet. Min studie har som syfte att behandla ämnet om kvinnliga boxare och identitetsskapande i Sverige. Jag har valt just detta ämne för att jag är nyfiken på att få mer kunskap om hur det ser ut idag för olika kvinnliga boxare, hur identitetsskapande, kulturer och normer upplevs, återskapas eller görs nya. Detta grundar sig i sin specifika kontext hos varje enskild intervjuperson men också i boxningens historia av att bl.a. särskilja regler och tävlingsformer för kvinnor och män.
Jag ser att en studie med denna inriktning är relevant då det är ett aktuellt ämne som arbetas med och debatteras kring både nationellt och internationellt. Jag hoppas att min studie kommer att kunna ge nya och/eller tydligare insikter om kvinnor och boxning. Jag hoppas även att studiens resultat kan användas för att sprida mer kunskap och utveckla boxningen till en än mer jämlik sport. Det du som intervjuperson får ut av att delta i denna studien är en möjlighet att själv öppna upp för samtal och tankar kring boxningen, dela med dig av dina erfarenheter och ta del av slutresultatet av studien. Socialantropologi handlar om att lära sig om människan i sociala sammanhang, om världens människor och om mångfald. Socialantropologer undersöker, belyser och försöker förstå de mellanmänskliga relationerna och beteendena, sociala och kulturella mönster och normer i olika kontext. Viktigt för socialantropologin är att inte tro att vi kan ta in information utan att själv blanda in lite av våra erfarenheter och vara påverkade av den vi är som antropologer, därför anses kunskapen som skapas aldrig objektiv utan mer subjektiv och kontextbunden. Studier som görs på ett antropologiskt vis utgår, som även denna studie kommer göra, från etnografiska exempel och insamlad data.
Därav är intervjuer och observationer viktiga sätt att införskaffa etnografisk och antropologisk kunskap. Min egna bakgrund i detta ämne rör sig bak till 2006 då jag själv började boxas och gick diplommatcher, till att jag idag mer motionstränar boxning själv, håller i ungdomspass och motionspass på en boxningsklubb och snart kan döma boxningsmatcher på nationell nivå. Om detta är något som är av intresse för dig så hör gärna av dig så vi kan boka in en intervju. Mina kontaktuppgifter är;
Amatörboxning.se har nöjet att stötta Stina Egerö i en viktig och aktuell studie om kvinnors upplevelser inom boxningen. All info hittar ni nedan.
Hej!
Mitt namn är Stina och jag undrar ifall du skulle vilja delta i en intervju om kvinnor och boxning? Jag söker dig som identifierar sig som kvinna och är mellan 19-40år och aktivt tränar eller tävlar inom boxning.
Jag söker dig som identifierar sig som kvinna och är mellan 19-40år och aktivt tränar eller tävlar inom boxning.
Intervjun kommer behandla ämnet kring kvinnor, identitetsskapande och boxning genom några huvudfrågor som jag utgår ifrån för att kunna anpassa varje intervju dit den själv tar sig.
Intervjun kommer att bli en del av min studie till mitt examensarbete i socialantropologi på Stockholms Universitet. Syftet med min studie är att på ett antropologiskt vis, genom personliga exempel och erfarenheter, belysa och öppna upp för en diskussion kring kvinnliga boxare, identitetsskapande, kulturer och normer.
Om du är intresserad av att delta eller vill ha mer information så hör gärna av dig till mig via mina olika kanaler;
Love Holgersson har haft en lång karriär som boxare. 64 diplom matcher och snart 100 matcher som amatör gör henne till en tongivande gigant inom Svensk elitboxning. 25 år gammal och meriterad upp över öronen. Med guldmedaljer i både ungdoms och junior-EM samt guld i Junior-VM så jagar hon nu ett efterlängtat guld på senior- VM som går av stapeln i Indien inom några dagar. Men resan hit har inte varit lätt. Ett längre avbrott pga skador och en lång rehab gjorde att många i Boxningssverige frågade sig om Love alls skulle komma tillbaka. Med tre imponerande matcher i Balkan Cup så visar Love att hon aldrig har försvunnit och att de stora målen, VM och OS, är lika självklara nu som innan skadorna.
Du har gjort comeback nu får man säga, du var borta ett tag från boxningen.
-Det är ju inte en comeback, det blev ju att låta lite så. I december 2016 så tog jag, i samråd med både förbundet (Svenska boxningsförbundet) och SOK (Svenska olympiska kommittén), beslutet att jag inte skulle tävla på ett halvår då jag varit så skadad till och från. Vi lade upp en plan för att bygga upp kroppen så jag skulle bli hel. När jag sen skulle börja tävla förra hösten så blev jag sjuk i Juli och var sjuk till och från i fyra månader, så jag missade ju hela höstsäsongen, så vi sa det att jag kör i gång i januari igen. Så det var ingen tävling på hela 2017. Men sen när jag väl fick börja tävla igen i våras så fick jag inte åka ut så jättemycket, jag fick åka på några tävlingar och sedan dess har det ju gått bra. Så comeback, men ändå inte, då jag var igång hela tiden men kanske inte matchmässigt.
Jag följer ju dig och har sett att du har kört mycket på sidan av och har förstått att det har varit en form av uppbyggande träning. Du ser ju starkare ut nu än innan, vad har ni fokuserat på under din uppbyggande träning?
-Ja det stämmer bra det. Sista tävlingen jag gjorde var EM 2016 och då hade jag stora problem med armbågarna och det visade sig att jag hade en sjukdom som behövde läka. Musklerna runt armbågarna blev inte starkare utan varje gång jag slog ut slagen så slog jag sönder dom (armbågarna) hela tiden. Sedan hade jag problem med en knoge till och från och problem med ryggen under många år, sedan juniortiden. Så vi lade mycket fokus på uppbyggnad, bålträning, och sedan när jag väl stärkt den så kunde jag köra igång väldigt bra med styrketräningen. Så mycket var fokus på fys eftersom armbågarna var trasiga och det inte gick att fokusera på boxningen. Utan det var att bygga upp fysen både styrkemässigt och konditionsmässigt.
Hur kändes det?
-Även fast det kändes jobbigt så var det ändå mitt beslut för att jag var så jävla less på att åka iväg på en tävling och sedan vara trasig i en, två, månader. Man kom aldrig in i det utan tog omtag på omtag. Så det var så skönt att SOK och förbundet tyckte det var en bra plan av mig att ta en paus från matcher på ett halvår och bygga på kroppen. Det blir väl lite som en nytändning när man inte går match på så lång tid, jag har ändå hållit på sedan jag var väldigt liten. Vecka nio 2000 började jag med boxningen, då var jag sex år gammal. Och det blev 64 diplommatcher och nu har jag gjort 98 amatörmatcher då. Så ja det har blivit en hel del matchande, och även om jag spelat lite fotboll så har boxningen varit mitt liv, så ett år borta har varit nyttigt då jag har blivit väldigt taggad att köra igen. Speciellt att vara ute med teamet, vi är ju som en boxningsfamilj som jag trivs väldigt bra med.
Och nu i Bulgarien så fick du ut din boxning med besked.
-Ja, (skratt) det blev ju vinst där. Det fick jag absolut. Det har varit mycket i skolan, så jag hade ganska mycket plugg med mig. Så det var ganska jobbigt psykiskt, jag kände mig rätt pressad då jag hade tre stora skoluppgifter med mig och så var det första tävlingen för säsongen, så jag kände att jag inte riktigt hittade in i boxningen, men så brukar det vara på säsongens första match. Även om det var skitkul att vara uppe i ringen igen.
Jag kände så här, som bara tittar från sidan av, att det var ett slags ”statement” från dig. Ungefär ”jag har inte försvunnit någonstans”. Stämmer det?
-Nej absolut inte, det tycker jag inte. Tror snarare jag har hittat in i den boxningen där jag vill och ska vara.
Vad tänker du om framtiden, nu är det ju SM snart, och jag kan förstå att när man är på världsnivå som du är så är det en liten bit av kakan. Så vad är planerna framöver?
-På lördag morgon så åker vi ju till Indien på VM så vi är borta i två veckor då tävlingen börjar på torsdag nästa vecka. Så det är ju första huvudfokuset just nu. Men min klubb sa att de skulle anmäla mig så vi kommer åka dit och väga in då det kan finnas någon i 69 (kg) som väger in i 75 och någon annan som väger in i 75. Som det ser ut nu så är ju ingen annan anmäld. Men det är klart som fan att jag vill tävla på allt som finns i Sverige också. För mig är inte det litet utan det är viktigt att visa att man är bäst på hemmaplan med. Nationellt och internationellt.
Det är ju en svår viktklass för dig, i och med att de är få i den klassen i Sverige.
-Ja det är tråkigt. Mitt första SM som senior var jag junior, det var 2010, då tog jag ju guld. Sedan har jag gjort två eller tre efter det. Tog guld 2015, 2014 tog jag ju silver. Uppe i Sundsvall på SM-veckan fick jag inte match, då låg jag i 69. Så det är tråkigt i de här tyngre klasserna. Det är inte alltid det finns matcher. Men det är ju bara att acceptera och träna på och hoppas att landslaget ser ens satsning och förstår varför man inte har så många matcher i Sverige så man ändå får åka med internationellt och få de här matcherna och erfarenheten.
Det har ju varit en del förändringar i landslagsledningen de senaste åren. Hur påverkar det dig?
-Alltså när det det har varit så mycket snack i de olika viktklasserna då valde vi att fråga varför det såg ut som det gjorde. Då ställde vi frågan och fick ett svar. Där valde vi att acceptera det utan att tjafsa och baktala folk och skriva en massa saker på internet. Jag tycker boxningen är kul och det är en liten sport där vi borde hjälpa varandra istället. Så jag kan inte lägga en massa energi på att förändra vad som händer i förbundet utan tänker att jag bara ska ”go with the flow” och hoppas på att få komma ut och tävla.
Ok, det kan jag förstå. En lite mer ”lever i nuet” känsla?
-Ja trots att jag har mina mål framåt så kan jag inte hålla på och tjafsa, utan hoppas att det ska lösa sig på bästa vis. Både med olika formationer i styrelser och tränare så har jag inte problem med någon. Det är en idrott och vi ska ha roligt.
VM nu då, vad är tankarna där? Det är en ju stor grej.
-Ja tankarna där är att göra en bra prestation och medalj. Yes!
Vet du vilka som ska komma dit? Ser du att det är någon speciell du helst vill möta tidigt eller kanske i final?
–Nej jag har ingen aning om anmälningslistor utan jag bara åker dit och väger in så blir lottningen som den blir. Den jag känner till är Nouchka (Fontijn) från Holland som tog silver på OS, hon ser jag som min största konkurrent. Annars har jag inte så stor koll, jag ska bara åka dit, göra en bra prestation och ta medalj.
Hur är tankarna efter detta VM, vi har ju OS inte så långt borta nu, bara två år. Vad är viktigast för dig fram tills dess?
-Ja det viktigaste är att jobba på min fysik och hålla kroppen frisk och hel men sen att jag får ut så mycket som möjligt och får internationellt motstånd. Det tar ju ett tag innan man bygger upp den internationella statusen, trots att jag vann i Kazakstan och på Balkan Cup nu så behöver man mer. Förra veckan hade vi läger i Tyskland och då körde vi boxning fem dagar i veckan mot internationellt motstånd. Det kan kännas som att man blir överkörd av en lastbil ibland, men det är dit man måste nå för att det ska bli något.
Det är ju också så att boxning internationellt har förändrats väldigt mycket på damsidan, jag menar, en damboxare nu och en damboxare för 10 år sedan är ju inte samma boxare.
-Nej men det är ju så. Det har ju blivit att andra nationer är avlönade och så vidare, det har ju också ökat (avlöningen). Sedan att vi även kommit med i OS (damerna) har ju ökat konkurrensen och alla har blivit bättre. Men det är bara positivt kan jag tycka, även fast vi inte har dom förutsättningarna som andra länder har så gör vi det bra. Jag vet inte om jag skulle vilja bo på internat där man ständigt bara boxas. Jag har ju ett liv utanför också, även fast det är boxningen som är mitt prio då jag flyttade till Stockholm för att jag skulle kunna hålla på med boxningen.
Du pluggar på Bosön nu?
-Ja och min linje gör ju att jag har studiebefrielse när det är landslagsaktiviteter. Hela programmet bygger på det att ge idrottare möjligheten att göra både och. Lärarna är väldigt tillmötesgående och förstående. Jag gör det ju för boxningen men jag har ändå mitt liv utanför, jag har ju min lägenhet här och så.
Det är ju viktigt att ha ett liv och inte bara vara en produkt.
-Ja men precis, det tycker jag faktiskt. Alla nationer har ju olika förutsättningar. Och sedan så är det ju vissa som vill bara leva, sova och andas boxning. Men för mig skulle det bli lite enformigt och jag trivs bra som det är nu. Det är kul att damboxningen har ökat.
Jag ska fråga lite om dina lagkamrater i landslaget. Om vi pratar just framtidssatsningar, vad tycker du själv? Är det någon som du ser att ”den där” personen har en exceptionellt bra framtid till mötes?
-(Skratt) Jag tycker sådant där är skitsvårt för jag vill ju nämna allihopa! Men vi är fyra stycken som åker på VM och jag vill lyfta dem allihopa för jag tycker att alla gör ett skitbra jobb utifrån de förutsättningarna de har och är bra på att stötta varandra. Både på dam och herrsidan.
Du har ju ändå sett en hel del under dina år, du är nu 25 och om man tittar på förändringen sedan du började, vad är den största skillnaden nu jämfört för några år sedan?
– Svårt att svara på på rak arm. Jag var ju med när de startade med testerna på Bosön och sommarlägren och har ju sett utvecklingen på det. Att det blir mer med planerad träning, träningsdagbok och mer träning för alla individer. Och på senare tid tycker jag det har blivit bättre sammanhållning och inte så mycket grupperingar som det var förr. Vi har trevligt när vi är ute.
Tack så mycket och stort lycka till på VM!
Love Holgersson på SM 2015 i Tidaholm. Foto: Linus Gustafsson.
Otto Wallin har sedan några år tillbaka setts som en av de bästa supertungviktarna i Sverige. En ung, stor, och talangfull boxare som verkar besitta ett stort personligt lugn och mognad. Nu har han tagit klivet över och blivit proffs med kontrakt hos Sauerland.
”Det känns väldigt skönt att få göra proffsdebut.”
Som amatör hade Otto fina framgångar med bl.a SM-Silver och en given plats i landslaget. Hans stil som amatör har varit som en hårdslående högerboxare med timing, blick, och kontroll, och fler än en har fått se sig besegrade av hans kombination av stil och kraft.
Med 197 cm och 103 kg så kan han verkligen leverera!
Jag träffade på den trevlige Otto, som var god nog att ställa upp på en intervju, och vi pratade lite om framtiden och hur tankarna har gått inför debut och proffsliv.
Enjoy Sportsfans!
Du har nu tagit steget från amatör till proffsscenen. Hur går tankarna kring det?
Det känns bra, jag har kommit till ett riktigt bra stall där jag kommer få chansen att visa min verkliga potential och det är väldigt spännande. Nu gäller det att ta vara på chansen som jag fått och göra mitt bästa varje dag.
Hur har reaktionerna varit från din omgivning och världen?
De har varit nästan enbart positiva. Många har hört av sig och skickat sina lyckönskningar, det är väldigt roligt att veta att jag har så många som stöttar mig på den här resan.
Ditt nya promotionsbolag, Sauerland, gick ut med deras förhoppningar på dig i storstilad form genom att kalla dig ”Sveriges nya Ingemar Johansson”. Hur känns det?
Det är ett bevis att dom tror på mig, vilket är väldigt viktigt men jag tar ett steg i taget och fokuserar 100% på att göra en lyckad debut till att börja med.
Du har redan varit och tränat en del i Tyskland. Vilka var dina första intryck?
Det har varit mycket positiva intryck och jag känner mig trygg med min tränare, sen att det finns så mycket bra sparring gör att det känns ännu bättre.
Vem kommer att vara din huvudtränare?
Torsten Schmitz kommer vara mina huvudtränare och det är en meriterad herre som bland annat tränat Armand Kranjc och Luan Krasniqi. Jag känner mig trygg med honom.
Kommer din boxning förändras? Hur går taktiksnacket, har ni kommit så långt?
Det är klart att det är lite saker man måste ändra på nu när matcherna kommer vara längre. Framförallt lägga energin på rätt saker och lägen.
I det stora hela så ska jag fortsätta jobba med det som har funkat bra för mig hittills.
Du sparrade för ett tag sedan med b.l.a Denis Boitsov, hur känns det att helt plötsligt få träna med toppboxare i proffsvärlden?
Det är fantastiskt att ha så pass bra sparring på träning och det kommer gynna mig mycket framöver.
Du har nu fått matchdatum, 15 juni i Danska Århus. Är du taggad? Hur går tankarna?
Det känns väldigt skönt att få göra proffsdebut. Jag har tagit mig tillbaka till Berlin för fem veckor med bra träning och bra sparring så jag känner mig säker på att jag kommer vara väl förbered den 15e juni.
Har du fått veta motstånd än?
Inget motstånd klart än.
Vilken är favoritmaten efter match?
Den mat jag längtar till mest nu när jag är borta är allt som min fästmö Jasmina lagar. Kan inte vänta på att få äta hennes mat igen.
Tack för det Otto, och jag önskar dig stort lycka till! And now, some video 🙂
Det finns få övningar som kan vara så fysiskt och mentalt krävande som att jobba plattor med en riktigt bra tränare. En bra tränare får dig att inte bara tänka på tekniken, utan även att tänka på vilken inställning du ska ha inför varje slag, vilka situationer som kräver t.ex. aggressivitet framåt eller ett defensivt lugn.
Det är den bra tränaren som gör sin elev till mer än bara en maskin som slår, det är en bra tränare som får eleven att tänka och tolka situationer med ”smarts” och inte bara muskler. Att lära eleven att se mönster och förutse situationer när de uppstår. Det är också en bra tränare som inser sin boxares begränsningar och istället bygger på andra delar av dennes karaktär som fighter och inte ger upp på dem.
Hittade lite härliga klipp på olika tränare som jobbar med sina elever, från erfarna till nybörjare, blandad nivå på alla inblandade. Enjoy Sportsfans!
Snacket har gått hårt inför denna matchen. Överallt i media och på sociala medier så har spekulationerna och förutsättningarna varit många och färgstarka. En stor snackis har varit om Floyd Mayweather hade kvar snabbheten i benen och i händerna. Om han skulle vara kapabel att hantera Robert Guerrero´s ungdom.
Svaret kom rund rond två. Det Floyd Mayweather har förlorat till tidens gång är inte synligt i ringen! Han gav ”The Ghost” en riktig boxningslektion och tystade mångas åsikter om att han inte är bäst längre. Personligen så har jag aldrig varit ett stort fan av Mayweather, men gosse om han inte kan boxas. Han kombinerar ett ypperligt försvar med kontringar som hittar målet 9 gånger av 10.
Guerrero då? Jo han var där för att fightas. Och även om han är en riktigt bra boxare, en kille i absolut världsklass, så hade han inte en skugga av en chans mot Floyd Mayweathers boxningsgeni.
Mayweather har pushat Guerrero hårt inför media, men efter matchen så var han fullt ut respektfull mot Guerrero. Det gillade jag att se.
Om ni inte sett matchen så kan ni se den här nedan, Enjoy sportsfans!
Kuba, amatörboxningens förlovade land. Ett land som har producerat olympiska mästare som inget annat land. Med namn som Teofilio Stevenson, Felix Savon, Yuriorkis Gamboa, Odlanier Solis m.fl.
Av de tre som har tagit guld på tre olika Olympiska Spel i boxning så är två av dem kubaner.
Republiken Kuba är den största staten i Västindien och har sedan revolutionen 1959 ett frostigt förhållande med USA. De Förenta Staterna bedriver ekonomisk blockad mot Kuba, vilket medför stora svårigheter för import och export världen över.
Kuba har sedan 1962 förbjudit proffsboxning inom dess gränser då de anser att amatörism stärker människans själ. Trots att proffsboxningen erbjuder enorma summor till den som lyckas så är det relativt få som hoppar av till U.S.A för att bli proffs.
Hittade en riktigt bra dokumentär om Kuba och dess boxning av Steve Bunce som tar upp boxningens historia i Kuba, varför så få hoppar av och vad som händer med de som lyckas uppnå hjältestatus i Kuba.
Publicerat av Linus 
Amatörboxning 