Intervjuer med kvinnor i boxning! – Genomgående förklaring –

oktober 14, 2019

Amatörboxning.se har nöjet att stötta Stina Egerö i hennes, väldigt aktuella, studie om damer inom boxningen. Nedan har ni en längre text om vad det handlar om.

//Linus

Hej!
Mitt namn är Stina och jag genomför under höstterminen min kandidatexamen inom socialantropologi på Stockholms Universitet.
Jag skriver här för att fråga ifall du, eller någon du vet, skulle vilja delta i en intervju jag genomför till min studie om kvinnor och boxning. Jag söker dig som identifierar dig som kvinna och boxare samt är mellan 19-40 år. Intervjun kommer att bli en del av mitt examensarbete i socialantropologi.

Min studie har inte för syfte att hitta generaliserade kunskaper utan att belysa och öppna upp för en diskussion kring kvinnliga boxare, identitetsskapande, kulturer och normer eftersom studien växer fram.
Intervjun kommer att gå till på ett så kallat semi-strukturerat vis där jag utgår från några huvudfrågor och ämnen men som vi diskuterar och pratar kring fritt. Min tanke är att intervjun håller sig inom en tidsram mellan 45-60 minuter och kommer att spelas in. Inspelningen sker för att jag ska kunna bearbeta och lyssna in diskussionen som förts.

Känsligt innehåll och medverkan i denna studie kommer att anonymiseras. Dock behöver jag behålla detaljer så som ålder och genus/könsidentitet då det är faktorer som ligger till grund för vem som får delta i min studie. Namn, plats och klubb kommer att ändras för att garantera er anonymitet.
Min studie har som syfte att behandla ämnet om kvinnliga boxare och identitetsskapande i Sverige. Jag har valt just detta ämne för att jag är nyfiken på att få mer kunskap om hur det ser ut idag för olika kvinnliga boxare, hur identitetsskapande, kulturer och normer upplevs, återskapas eller görs nya. Detta grundar sig i sin specifika kontext hos varje enskild intervjuperson men också i boxningens historia av att bl.a. särskilja regler och tävlingsformer för kvinnor och män.

Jag ser att en studie med denna inriktning är relevant då det är ett aktuellt ämne som arbetas med och debatteras kring både nationellt och internationellt.
Jag hoppas att min studie kommer att kunna ge nya och/eller tydligare insikter om kvinnor och boxning. Jag hoppas även att studiens resultat kan användas för att sprida mer kunskap och utveckla boxningen till en än mer jämlik sport. Det du som intervjuperson får ut av att delta i denna studien är en möjlighet att själv öppna upp för samtal och tankar kring boxningen, dela med dig av dina erfarenheter och ta del av slutresultatet av studien.
Socialantropologi handlar om att lära sig om människan i sociala sammanhang, om världens människor och om mångfald. Socialantropologer undersöker, belyser och försöker förstå de mellanmänskliga relationerna och beteendena, sociala och kulturella mönster och normer i olika kontext. Viktigt för socialantropologin är att inte tro att vi kan ta in information utan att själv blanda in lite av våra erfarenheter och vara påverkade av den vi är som antropologer, därför anses kunskapen som skapas aldrig objektiv utan mer subjektiv och kontextbunden. Studier som görs på ett antropologiskt vis utgår, som även denna studie kommer göra, från etnografiska exempel och insamlad data.

Därav är intervjuer och observationer viktiga sätt att införskaffa etnografisk och antropologisk kunskap.
Min egna bakgrund i detta ämne rör sig bak till 2006 då jag själv började boxas och gick diplommatcher, till att jag idag mer motionstränar boxning själv, håller i ungdomspass och motionspass på en boxningsklubb och snart kan döma boxningsmatcher på nationell nivå.
Om detta är något som är av intresse för dig så hör gärna av dig så vi kan boka in en intervju. Mina kontaktuppgifter är;

Mail: stina.egero@gmail.com

Mobilnummer: 0707944799

Eller på andra sociala medier under namnet: Stina Egerö/stinaegero.

MvH
Stina Egerö


Intervju med Meseret Bede om att plugga med boxning.

april 29, 2019

Att idrotta är något av det bästa en människa kan göra med sin fritid. Att dessutom som ungdom kunna söka till ett program där de får möjlighet att utöva sin sport är för många en dröm.

Att lyckas inom boxningen är inte alltid lätt. Men har man rätt förutsättningar så går det. Flera av våra unga talanger inom svensk boxning har eller går på Boxningsakademin i Stockholm. Kom ikapp den alltid lika trevliga och glada Meseret Bede och fick chansen att ställa lite frågor om vad som krävs för att komma in på denna sköna utbildning. 

Boxningen har sedan några år tillbaka haft en egen akademi eller skola. Berätta vad det innebär, är det ett skolprogram?

– Boxningsakademin är knuten till Fredrika Bremergymnasierna som ligger i Haninge, Stockholm. Det innebär att du kan komplettera din studiegång med träning på skoltid. Såsom det finns t.ex. fotbollsakademier runtomkring i Sverige som är knutna till gymnasieskolor finns det nu boxningsgymnasium som är anknuten till denna gymnasieskola. Du tränar två till tre pass i veckan utöver det du tränar på din hemmaklubb, med styrd träning för att utveckla och framförallt utbilda dig till en elitidrottare. Förutom träningen på skoltid har vi teori (Tränings- och tävlingslära) där eleven får lära sig regler, träningslära, idrottspsykologi, kost, antidoping med mera. Du går i skolan som vanligt i ett vanligt program som t.ex. samhällsprogrammet, naturprogrammet och liknande. Skolan har ”akademiklasser” vilket innebär att eleverna går i skolan med scheman anpassade efter deras olika akademiträningar. Utöver boxningsakademin på skolan finns fotboll, hockey, simning, innebandy, karate, handboll, golf och orientering. Skolan har tretton olika nationella program som du kan läsa om du vill gå på en idrottsakademi.

Vad krävs det för att söka?

– För att söka måste du självklart boxas, ha ambitioner om att boxas internationellt om du inte redan gör det. Slutligen ska du ha viljan att bli så bra som du kan bli men samtidigt ha en förståelse för vad som krävs och att utveckling tar tid. Att bli en boxare på elitnivå krävs en hel del slit, en bra struktur i sin vardag där man sköter skolgången med sin träning.

Vad får en elev som söker dit för typ av träning och undervisning?

– Träningen är individuellt anpassad att utveckla dig efter din förmåga och kapacitet. Målet är att skapa framgångsrika elitboxare och framförallt bygga upp boxarna långsiktigt för att tävla på seniornivå. Den största gruppen elever jag har är eleverna i årskurs ett med sex elever så det ger mig chansen att individualisera deras träning. Jag försöker ha en kontinuerlig dialog med elevernas tränare på hemmaklubben för att se till att vi är på samma spår vilket vi oftast är.

Vad tror du att en boxare som går det här programmet får för förutsättningar i boxningsvärlden?

– Eleven får en chans till ca tre till fyra timmars extra styrd träning i en mindre grupp med en kompetent och utbildad tränare (Idrottslärarprogrammet på GIH, 90hp Tränarpogrammet på GIH, Steg 1-4 i Svenska Boxningsförbundets tränarutbildningar och AIBA II star). Om du räknar det på tre år blir det en massa extra träningstimmar utöver din träning på hemmaklubben som vi behöver för att kunna hänga med internationellt. Idag handlar det inte bara om att gå ut och springa på morgonen utan det finns så många faktorer som man behöver ha i åtanke när man gör en planering för en elev. Dessutom får eleverna en chans att få det förklarat på individuell nivå och med förståelse till varför de gör vissa saker kommer en djupare motivation till att göra det.

Hur många lärare eller boxningstränare är anslutna till programmet?

– Just nu är det jag själv, men målet är att göra om akademin från ett NIU (Nationell idrottsutbildning) till ett Riksidrottsgymnasium. Med det får akademin bidrag per elev från Riksidrottsförbundet vilket ger oss en större budget på samma antal elever plus att det blir enklare att ta in elever från hela Sverige. Med den budgeten kommer vi kunna anställa en till lärare/tränare just för boxningsakademin.

Och avslutningsvis, om du skulle vara 15 år igen och kunna söka. Varför skulle du söka till boxningsakademin?

– Om jag fick chansen att hålla på med sporten jag älskar på skoltid skulle det räcka för den femtonårige versionen av mig. 


Zvonimir Kralj -Vill bara möta de bästa-

november 10, 2018

Zvonimir Kralj är en fighter. Hans passion för kamp har satt honom i fler tävlingsformer inom kampsportens olika genres än många andra. Också även i boxning. Inom boxningen, säger han själv, är han inte lika välkänd. Trots detta så har han ett fint facit på sina 12 matcher som amatör. 11 vinster och en förlust. Och ett SM-guld i A-klass från 2017 som argumenterar för hans sak som en av Sveriges bästa. Men han är mer än så. Hans tränare beskriver honom som ”killen man önskar man själv kunde vara”, och grabbarna i hans kvarter och klubb ser upp till honom som en hjälte. Fick chansen att prata lite med Göteborgsboxaren ”Zvonne” om livet, boxningen, kampsporten och drömmarna om att bli ett namn. 

Du har tagit ett guld i SM inom boxningen men jag förstår att det är inte den enda kampsporten du håller på med?

– Nej det stämmer jag håller på med lite olika sporter. BJJ (Brasilian jujutsu), submission wrestling, MMA. Men det är inom MMA som jag håller på mest.

Vad var det som lockade dig till boxningen?

– Jag sparrade 2012 på klubben (Redbergslid) för att bli bättre med händerna. Gästande klubb var Team Box. Så fick jag köra med en av deras juniorer, han hade tagit nått SM-guld och var rätt så bra. Sedan sänkte jag killen med ett kroppsslag i första ronden. Så då kastade de in en annan bra kille och så råkade jag sänka honom med. Du förstår jag ville ju visa att jag kunde och inte var någon att leka med. Tränaren på RBK (Redbergslid) bestämde att jag skulle köra boxningen också och beställde en startbok till mig. 

Du har ju förhållandevis få matcher inom boxningen. Hur kommer det sig?

– Jag har familj och barn samt att jag jobbar heltid. Så jag kan inte offra pengarna som jag skulle tjäna på att åka iväg två-tre dagar. Det går bara inte. Sedan vill jag inte möta vem som helst heller. Jag vill bara möta de bästa. 

Vad är skillnaden på MMA och boxningen, tycker du?

-För mig så är det högre tempo i boxningen. Mer intensivt. Jag tävlar i tungvikt, men jag vill alltid vara som 69 kilos killar, det ska gå snabbt och explosivt. Men det fungerar ju inte så i tungvikt för det är mer styrka och så är vi lite tjocka också (skratt) så konditionen är inte där. Det största skillnaden är konditionen tror jag, sedan också uppladdningen. De senaste åren har jag blivit mer smart, så att jag inte bara vill och bombar på utan jag boxas mer tekniskt. I MMA:n kan man mer ta sin tid. Är man bra på marken också så kan man ta det lugnt med ett lägre tempo. Sedan är distansen en skillnad också, i boxningen står man mycket närmare. Jag själv känner att jag det är en fördel att jag kör MMA, jag har en helt annan stance och det gör folk, alltså vanliga boxare, lite obekväma att det är lite annorlunda. Jag ska inte säga att jag är en teknisk boxare, ska inte säga att jag är en bra boxare, jag gillar att slåss, det är det jag gillar. Alla mina vinster kommer för att jag gillar att kämpa och jag ger inte upp. De måste verkligen avsluta mig för att stoppa mig. 

Du är ju rätt atletisk av dig, inte den typen som är stor, som många i supertungvikten. Hur upplever du den skillnaden?

– Ja jag tycker det är kul, och utmanande. Nu är det lite tråkigt att det inte finns så många i supertungvikt, Han den där killen som var bäst i 91+, den långa, Modo Salah. Sådana killar vill jag möta. Som jag sa innan jag vill möta de bästa, så det har varit lite segt att han inte kör längre. För mig, så är målet i boxningen att möta de bästa och se ”hur bra är jag egentligen?”. För i MMA så är det ingen som frågar ”vill du möta honom, han är proffs” Eller ”han har si och så många matcher, vill du möta honom?”. Det finns inget sådant. Du ska möta en kille som har samma record eller bättre. 

Det känns lite som att i MMA så kan man möta vem som helst, det spelar inte så stor roll om man vinner eller förlorar, utan det viktiga är att man gör det bara. Medans i boxningen är det lite annorlunda.

– Precis. Jag upplever att boxningen i Sverige, jag tävlar ju lita andra sporter som Brasiliansk Jujutsu, submission wrestling och sådant. Så själva skillnaden i boxningen är att det är så mycket politik. Jag menar, du kommer ut på tävlingar och det är bra stämning men samtidigt är det inte bra stämning. Det är för mycket hat mellan klubbarna, typ ”han gillar inte din tränare” och ”den gillar inte den domaren”  det är så mycket skit att jag bara vill ut därifrån. Jag ska vara ärlig, jag vill vinna SM, jag vill få landslagsplats och tävla utomlands. Lyckas jag inte med det så är det ingen idé att vara där. Inte som amatör iallafall. 

Blir det en för stor uppoffring tänker du, om du inte kommer ut på en landslagsnivå?

-Jag har hört lite att folk tycker jag inte tävlar tillräcklig mycket. De säger ”han tävlar inte”. Ge mig motstånd så tävlar jag. Jag kan tävla mot vem som helst. Men vem ska jag möta? Det finns inga. Jag har fått erbjudanden om att möta B-boxare, men jag vill inte möta dem. Jag vill möta de bästa och visa att jag är den bästa här i Sverige. Det är det jag vill. 

Jag blir nyfiken, nu pratar jag mest boxning, men hur tänker du med MMA:n? Jag förstår att det är en stor del av ditt liv?

– Det är ju det. Jag tävlar väldigt mycket och började väldigt tidigt men det har inte gått så bra. Det har gjort att jag, inte tappat motivation det har jag aldrig, men förstått att i Sverige kan man inte leva på det här. Jag har ju familj och två barn, fru och jobb. Det går inte att anpassa till något man inte kan leva på. Så nu har jag satsat och tränat i fyra år ordentligt. Och sedan i februari 2018 så sade jag upp mig och anpassar allt efter att träna och tävla MMA. Sen är det svåra med managers och att komma in på nån gala för att komma in i en organisation där jag vet att jag har flera matcher på kontraktet och där jag vet att jag ska tävla för dem. 

Stort steg. vad säger familj och vänner om det?

– Det är så svårt, för jag är inte någon kändis, där folk liksom säger ”där är han”. Folk förstår inte hur mycket jag offrar, och andra offrar. Inte ens min mamma förstår att det är det jag satsar på, att det är det jag vill. Så det är lite svårt att förklara. Jag är inte sån som förklarar mig heller, jag vill att det ska synas på resultaten. Nu för två veckor sedan så tävlade jag SM i BJJ och inte haft dräkten på mig på två år men jag vill synas. Jag kom trea, av fyra visserligen, men det spelar ingen roll, jag vill synas. 

Hur många sporter tävlar du i egentligen?

Nu ska vi se. Jag tävlar i Submission Wrestling, Brasiliansk jujutsu, boxning och MMA. Och målet, det är hemligt, det kan du skriva (skratt). Nej, målet för nästa år är fristilsbrottning och thaiboxning. Jag vill ha SM-Guld. Det är det jag vill ha. Jag tror på det där att alla meriter är bra för framtiden. Jag är SM-mästare i BJJ också, ifall du missade det (Skratt). 2016 och 2017 var det boxning, jag jagar och jag vill ha mer. 

Så du har två SM-titlar i två olika sporter?

– Ja precis. Målet är att synas och vara så bra som möjligt i MMA. Lyckas jag inte med det så ska jag inte satsa så mycket på MMA utan då blir det nog proffsboxning. 

Nu sa du att det var hemliga mål, men jag kommer skriva om det här (skratt)

– Det får du göra. De ska veta vem jag är och förbereda sig för mig. (skratt) 

Lycka till Zvonimir och så ses vi på SM.

– Tack, det gör vi. 


Amatörboxing vs Proffsboxing

maj 5, 2017

Har du någon gång funderat på att bli boxare? Har du rent av funderat på att bli proffsboxare men inte riktigt vet vad som krävs?

Frank Buglioni, 19-2-1, som snart ska boxas om den Brittiska titeln i lätt tungvikt ger i den här videon en bra beskrivning vad som kan krävas för att ha en framgångsrik karriär som boxare.

Enjoy Sportsfans! 🙂


Naim Terbunja.

december 9, 2016

För en hel del år sedan, innan jag var involverad i boxning och endast hade ett ytligt intresse, så satt jag på en flygplats i Stockholm och väntade på ett plan till England. Satt som min vana är trogen med en bok i handen när jag noterade en smal, vältränad, snubbe i min ålder som satte sig nära mig. Vi fick ögonkontakt och började föra ett samtal. Det här var en trevlig och artig kille, artigare än de flesta i vår ålder var vid den tiden, och vi pratade om många saker. Jag bjöd killen på en öl och när han drack så märkte jag att han tyckte det smakade konstigt och starkt. Jag frågade honom, lite road, om det var något fel på ölen. Fick till svar ”jag är inte van, jag dricker aldrig. Jag är boxare.” Eftersom jag haft ett intresse för boxning sedan jag var liten, men bara proffsboxning, så frågade jag mer.

Fick till svar att han var på väg till USA för att träna och bo. Redan då förstod jag att inte vem som helst åker dit bara för att träna. Vi pratade mycket om detta och vad hans förhoppningar och drömmar var. Det var att vinna den prestigefyllda Golden Gloves tävlingen, vinna ett OS-Guld och bli proffs och ta en VM-titel. Jag var imponerad av den här killens övertygelse samt hans glädje till världen. Han hade ett ödmjukt sätt att föra sig som jag gillade skarpt. Mitt plan gick först och innan jag drog till gaten så frågade jag vad han hette. ”Ja just det” sa han med ett skratt. ”Jag heter Naim, Naim Terbunja.” Detta var ett startskott för mig att bli intresserad av amatörboxning.

Har under åren följt Naims framgångar och motgångar i ringen men säger att även om han inte kom hela vägen så kom han väldigt långt. Ikväll så såg vi förmodligen Naims sista match och jag vill med detta säga att hans insatser i ringen har varit avsevärda. Det var en tuff match för Terbunja och Fornling vann med marginal men det är inte det som slår mig utan det är egentligen vad som krävs för att vara boxare och att prestera på hög nivå genom hela sin karriär.

Så, fokus blir inte på Naim Terbunjas förlust, det händer, utan fokus blir på hans vinster. Som har varit avsevärda. Och ja just det, han vann Golden Gloves, han kvalade till OS, han blev proffs. Stort!

Meriter.

Guld Pescara Italien 2008, OS-Kval. 75 kg

Svenska mästerskap

Guld Stockholm 2002 63.5kg

Guld Sundsvall 2003 69 kg

Guld Linköping 2004 69 kg

Guld Malmö 2005 69 kg

Guld Stockholm 2006 69 kg

Guld Sundsvall 2007 75 kg

Guld Boden 2008 81 kg

Guld Norrköping 2010 75 kg

Internationella

Guld Adem Jashari Kosova 2004 69 kg

Guld Adem Jashari Kosova 2006 75 kg

Guld Adem Jashari Kosova 2007 75 kg

Guld Norway Box Cup 2005 69kg kg

Guld Ostava Grand Prix 2007 75 Kg

Guld Tampere Tournament 2008 75 Kg

Guld NM Nordiska Mästerskapet i Danmark 2009 75Kg

Golden Gloves

Guld New York Golden Gloves 2009 75 kg

Guld National Golden Gloves (Salt Lake City) 2009 75 kg

Junior

Guld J-SM 2000 57 kg

Guld J-SM 2001 60 Kg

Brons J-VM 2002 63.5kg

Guld NM Nordiska mästerskapet i Norge 2001 60 kg

Guld NM Nordiska mästerskapet i Finland 2002 63.5kg

Ungdoms-SM

Guld 2000

And now, some video! Enjoy Sportsfans!


Intervju med Majid Jelili om boxningen i Sverige.

oktober 6, 2016

Fick tag i Majid Jelili och kunde ställa lite frågor om hur han såg på senaste tidens skriverier om både honom som person samt uttalanden om svensk boxning.

Du har nyligen sagt upp delar av ditt engagemang inom Svenska Boxningsförbundet. Hur kommer det sig?

Mitt formella engagemang var i sportkommittén. Jag slutade främst för att jag var missnöjd med hanteringen av den omorganisation som pågår.

Du har arbetat inom förbundet i många år. Hur ser du på utvecklingen inom förbundet de senaste fyra åren?

Tittar man på hur styrelsen såg ut för fyra år sedan så är det en stor skillnad mot dagens styrelse. Bl.a. hade flera styrelsemedlemmar själva boxats eller varit tränare på hög nivå. Det fanns också fler erfarna tävlingsarrangörer både från amatör- och proffsboxning. Det fanns alltså en enorm erfarenhet och insikt om boxarnas, tränarnas och tävlingsarrangörernas villkor och vardag samt en mycket djup förankring inom svenska boxningsrörelsen. I dagens styrelse finns det medlemmar med erfarenhet av tävling, träning och evenemang men inte alls i samma utsträckning. Att olika styrelser har olika erfarenheter och kompetenser är inget konstigt i sig och ibland är det bra att ta in nytt blod och nya erfarenheter. En styrelse måste ha många olika kompetenser för att funka perfekt. Men inom det sportsliga området hade den tidigare styrelsen klart mer erfarenhet och kompetens. Med det sagt så tycker jag att är intressant att notera att den tidigare styrelsen, med sin stora sportsliga erfarenhet, var mycket mer ödmjuk inför sportens villkor och att jag fick mycket mer gehör för mina åsikter från dem än vad jag får från dagens styrelse. Med tanke på att den nuvarande styrelsen inte har samma erfarenhet inom just det området skulle ju kunna tro att det borde vara tvärtom. 

Ordförande Tommy Lindström gjorde uttalande om, bland annat dig, i senaste intervjun. Hur ser du på det han faktiskt sa?

Det känns naturligtvis lite märkligt när man tänker på att den gamla styrelsen, med sin stora erfarenhet av sportsliga frågor, gav mig förtroende att bilda Sportkommittén och visade stor respekt för det jobb vi gjorde och de åsikter vi gav uttryck för. Sedan kommer en ny ordförande utan någon tidigare erfarenhet av sporten och uttrycker tvivel på min kompetens…
Sedan tycker jag inte det han sa stämmer. Jag var en av de få som faktiskt svarade på Tommys frågor i juni och gav uttryck för mina åsikter. Jag har mailet kvar om Tommy behöver fräscha upp minnet… Vid samtalet i augusti var det faktiskt jag som tog kontakt med honom. Vi diskuterade nästan i en timme då och jag delgav många idéer under samtalet. Så att han inte hört ett dugg från mig stämmer helt enkelt inte.

Känner du förtroende för styrelsen som sitter?

Som Santiago vill jag inte uttala mig om förtroende utan det är upp till svenska boxningsrörelsen att avgöra. Men jag kan inte låta bli att undra om det verkligen är denna ledning som ska genomföra en så drastisk omorganisation inom det sportsliga området?

Du har fortfarande rollen som utbildare inom förbundet. Förklara gärna vad det arbetet innebär?

Det är egentligen inte en formell roll utan jag får förfrågningar från utbildningskommittén om jag kan hålla utbildningar ibland. Man utbildar en grupp med blivande och/eller erfarna tränare i ledarskap, träningsfysiologi, planering, styrke- och konditionsträning, boxningsteknik, taktik, pedagogik och regelverk inom boxningen mm.

Kommer du att fortsätta med det framöver? Finns det någon som, eventuellt, kan ta över de sysslorna?

Med tanke på Tommys kommentar så tvivlar han ju på att jag kan träna boxare så då borde jag ju verkligen inte hålla utbildningar. 🙂 Visst finns det fler utbildare men det har varit ganska få som hållit utbildningar de senaste åren. Problemet är ju att de krafter som finns till utbildning också ofta behövs till landslagsverksamheten.

Hur ser du på framtiden för svensk boxning?

Boxningen kommer alltid att finnas men vilken nivå och bredd vi ska nå är utmaningen. Jag är hoppfull om att vi hittar ett system som leder till framgång inom svensk boxning någon gång. Men då krävs det att gräsrotsrörelsen är engagerad i styrelsen och kommittéerna. För att lyckas måste vi alla jobba tillsammans och då kan det inte vara ett avstånd mellan ledning och rörelse.

Avslutningsvis vill jag fråga vad din syn är på tillvägagångssättet för få fram en stark boxningsnation internationellt, vad krävs?

Ingen lätt fråga att ge ett enkelt svar på. Om man med stark boxningsnation internationellt menar ett land där vi kontinuerligt kan mönstra bra och breda (dvs alla viktklasser) landslag i alla kategorier och där några enskilda utövare kan prestera på världsnivå så tror jag det är möjligt. Men då måste alla bitar funka och det måste finnas en röd tråd och gott samarbete genom hela systemet. Vi måste både kunna stimulera regional tillväxt med bredd samtidigt som vi kan ta hand om enskilda elitboxare på högsta nivå. Dvs, valet kan inte stå mellan bredd eller elit, vi måste kunna göra både och. Detta ska sedan ske med de ekonomiska och personella resurserna som står till buds. Vi måste också försöka se allt i en helhetsbild och vara försiktiga med att ge alltför stort fokus till enskilda frågor och intressen. Att stimulera breddarbete och distriktens/klubbarnas verksamhet samtidigt med en smalare elitsatsning för att stödja de boxarna som växer fram ur bredden, är inte lätt men det måste vi lyckas med om vi vill bli en stark boxningsnation internationellt. För att lyckas med det måste man ha en bra utbildningsverksamhet, ge möjligheter till att klubbtränare i rimlig mån kan följa sina adepter och utvecklas med dem på landslagsnivå samt se till att vi har spetskompetens på internationell nivå inom den egna organisationen. Sedan återstår bara en väldig massa hårt jobb under gott samarbete för alla inblandade. 

Stort tack till dig Majid Jelili för att du vill uttala dig angående detta.


Intervju med Joel Grandell om mobbing, Hammarby och Bajen Rough House.

september 30, 2016

Under helgen som var gick Bajen Rough House av stapeln i Stockholm. Fick tag i Hammarbys eldsjäl Joel Grandell och ställde några frågor om eventet samt andra viktiga frågor som de arbetar med i Hammarby.

Enjoy Sportsfans.

Kan du beskriva hur det kom sig att grabbarna kom på idén att gå emot mobbing?

Vi går emot mobbningen som en del i Hammarbys fotbollskampanj #Hammarbymotmobbning som en av Bajens supportrar startade, Simon Gustav Sandström. kampanjen startade med en historia om en mobbad tonårsgrabb. Simon bjöd upp killen till Stockholm och startade en insamling till Friends antimobbning. I samband med detta bestämde vi oss för att belysa frågan och samtidigt bjuda grabben på boxningsträning. Faktum är att BK Ringen med Thomas Magui i spetsen bjudit in grabben till deras klubb också då pojken bor i Jönköping. Hur som haver bygger vårt samarbete med Panathinaikos på en vänskap som bottnar i kärlek och passion för boxning. Därav ville bägge klubbarna slå ett slag mot mobbningen under årets gala. Alla ska bli lika behandlade oavsett etnicitet och social status.

Ni har börjat köra Rough House som ett återkommande event. Hur kom idén till?

Idén uppstod när vi hade duktiga boxare, men det fanns ingen möjlighet för dessa att synas, ingen arena där Bajen Fansen kunde få se sina pugilister. Projektet är långsiktigt och har som målsättning att lyfta den olympiska boxningen som publiksport samt att bringa oss närmare våra grönvita supporters!

Upptagningsområdet är rätt stort för Hammarby. Hur är organisationen runt om? Stöttar ni andra idrotter och har samarbeten med dem?

Givetvis har vi samarbeten under alliansen, men var och en av alla idrotter under Hammarby är mer eller mindre självständiga. Idrottarna är många,, 18 st, och skiljer sig åt. Innan galan har vi gästat handbollen och fotbollen. Under galan fanns olika supporter och idrottsföreningar på plats för att visa upp oss. Med Bajen Rough House har vi även en tanke och ett mål att visa det stora med Hammarby och föra samman familjen. Det stora med Hammarby och unika är just det faktum att vi har 18 olika idrotter. Med andra ord det finns något för alla

Hur var galan? Var det mycket folk? 

Galan hade ett bättre och mer genomtänkt program än innan med bland annat sambatrummor som öppning och artisten Maxida Märak. Organisationen var mer slipad, ljudet och ljuset på topp. Matcherna och stämning var även den bättre. Tack vare våra samarbetspartners, funktionärer, domare och boxare tycker jag årets gala blev den bästa hittills. Det var 900 besökare som gav galan den bästa tänkbara inramning med sång och fantastisk stöttning av våra pugilister. dessutom var två av Hammarbys fotboll A-lags spelare på plats för att dela ut priser till de bästa boxarna. De tillsamman med deras kommunikationschef tyckte showen och boxarna var grymma.
Hur har responsen varit från den besökande klubben?
De tyckte det var fantastiskt och har redan börjat planera för en retur på någon av Greklands vackraste öar. Allt från att komma ut på fotbollsplanen( inför 20.000 Hammarbyare) dagen innan galan till själva showen och vårat mottagande är de mycket nöjda med. Allt har varit som en stor grönvit gemenskap. De hade ca. 15 Panathinaikos supporters på plats och grekiska ambassaden. supportrar, boxare och tränare från bägge lagen har umgåtts tillsammans. Liksom vi samarbetar med Boxningsklubben har även våra fans ett band. Senast när Panathinaikos spelade på bortaplan i Europa League mot AIK var ca. 150 Hammarbyare i Panathinaikos hejarklack. Det har varit en boxningsgala och gemensam sparring efter galan i ringen , men lika mycket en fantastisk gemenskap och kärlek utanför ringen.
Hur kom ni i kontakt med dom?
Kontakten började med att några Hammarby supporters var i Aten för att hänga med sina vänner från Panathinaikos och kolla på fotboll. Det visade sig att en av dessa supporters börjat engagera sig i boxningen. Under invägningen inför vår andra gala började några supporters prata med mig om Panathinaikos och jag fick kontakt med de. Med andra ord det är fansen som fört oss samman.

En fantastisk insats av Hammarby och otroligt viktigt för sporten men mest viktigt för de som ungdomsidrotten handlar om, nämligen ungdomarna. Snyggt jobbat Mr Grandell och snyggt jobbat Hammarby!