Intervju med fd rikstränare Santiago Nieva samt med ordförande Tommy Lindström.

Du skrev för ett tag sedan att du inte kommer att fortsätta som rikstränare för Sverige längre.
Berätta, vilka var omständigheterna som ledde till detta beslut? Har det varit ”Fair-Play”?

Jag känner faktiskt inte till så mycket om vad som ledde fram till SBF:s beslut. Jag frågadeordföranden i juni då jag naturligtvis ville veta vilka planer de hade för mig. Jag fick då besked om att jag troligen inte skulle få förlängt och att tjänsten skulle utlysas igen men att jag var välkommen att söka på nytt. Sedan hörde jag inget förrän jag fick besked om att styrelsen
tagit ett beslut den 30/8, åtta dagar innan min anställning löpte ut. Jag kan inte uttala mig om det är ”Fair-Play” eller inte. Jag känner till spelreglerna för en visstidsanställd tränare men jag kan inte låta bli att tycka att det vore bättre för svensk boxning om man hade en kontinuitet i ledarskapet och tagit beslutet mycket tidigare. I det fall jag ändå inte fått behålla jobbet så hade det helt klart känts bättre att lämna över till en annan Rikstränare/Sportchef och att denne fått en chans att förbereda både sig och rörelsen på det nya ledarskapet utan uppehåll i planering och verksamhet.

Känner du att du hade kunnat påverka detta beslut genom ditt arbete?

Svårt att svara på då jag inte känner till så mycket om deras motiv till att inte förlänga min tjänst. Men det är klart, hade vi vunnit några OS-guld så hade vi nog inte haft denna situation idag :-). Ärligt talat tycker jag vi åstadkomit ett bra resultat och verksamhet med de resurser vi haft. Vi har tagit VM- eller EM-medaljer inom de flesta kategorier, vi hade boxare med på OS och vår utbildningsverksamhet funkar bättre än någonsin. Att man inte kan göra alla glada med sina beslut är oundvikligt i det jobbet jag haft, men jag har försökt hålla en rättvis linje och följa våra principbeslut och den svenska modellen, som utarbetats av Sportkommittén.

Din position som Rikstränare är inte bara att träna boxare. Förklara gärna lite om hur din roll har sett ut?

Jag har ju varit lika mycket Sportchef som Rikstränare förutom sista året mot OS möjligtvis. Det handlar ju om att bygga upp svensk boxning, utbilda tränarkåren och boxare och få de att förstå vad en elitsatsning innebär och kunna genomföra den. Det gäller att optimera våra resurser och bygga upp ett stort kontaktnät, nationellt och internationellt. Tyvärr går mycket tid till administrativt arbete som tar tid från utvecklingsarbetet.

Vilka kvalifikationer krävs för att leda ett landslag?

Dels måste man ha boxningskompetensen och vara uppdaterad inom träningsläran men det krävs också en hel del ledarskap för det blåser en del på toppen. Det är många viljor man måste ta hänsyn till; boxare, klubbtränare, headcoacher, styrelsen, boxningsklubbarna, SOK, RF, massmedia, AIBA, med flera. Sen bör man också vara en god administratör och ha stenkoll på ekonomin.

Vem tar över de sysslorna nu?

Jag vet inte mer än någon annan utanför styrelsen. Men jag ser att tjänsten fortfarande inte är utlyst och några nya planer har inte offentliggjorts. Det ryktas om att en annan person redan blivit erbjuden tjänsten, eller en liknande tjänst, men tackat nej. Så jag vet inte vad som hände med planen att utlysa tjänsten.

Majid Jelili skrev nyligen ett brev till styrelsen där han sade upp sin position inom förbundet. Vad betyder detta för Svensk Boxning att tappa Majid i den positionen?

Det är en enorm förlust för svensk boxning. Jag har svårt att tro att det går att ersätta den kompetens Majid besitter.

Du har arbetat med och för Svenska Boxningsförbundet i många år. Hur ser du på framtiden för svensk boxning så som läget är nu? Känner du förtroende för styrelsen?

Jag vill inte uttala mig om förtroende. Det får den svenska boxningsrörelsen avgöra. Det är ingen hemlighet att jag gärna hade velat fortsätta jobbet och jag kommer söka det igen om tillfälle erbjuds. Bitterhet ligger inte för mig och får jag chansen på nytt kommer jag göra mitt bästa för svensk boxning. Jag vill gärna vara optimistisk för svensk boxnings framtid men det är svårt ibland. Den ovisshet som råder just nu skapar oro och osäkerhet och alla uppehåll i verksamheten skadar naturligtvis utvecklingen. Framförallt på ungdoms- och juniorsidan. Det hade inte behövt vara på detta viset.

OS-satsningen mot Rio var, på damsidan, en relativ framgång med en ”kvalad” boxare från ett
så pass litet land. Hur ser du på satsningen i det stora hela? Och hur tycker du att
organisationen runt om satsningen har fungerat?

För att göra en ordentlig OS-satsning är vi väldigt beroende av SOK:s stöd. Vi startade Team Rio-satsningen i december 2011 men utan SOK-stödet hade vi aldrig kunnat fullfölja den. Vi fick bra stöd sista 1,5 året men det är klart att jag önskar de gått in och satsat hårdare på boxningen från början. De har ju sina regler förstås och ibland har vi fått mer än vi kommit överens. Framförallt tycker jag att SBF eller SOK borde ha satsat på att anställa en Headcoach till. Det hade vi haft stor nytta av och jag tror det hade gjort skillnad.

Tack till Santiago Nieva för att som ställde upp och kastade lite ljus på situationen som uppstått.

*

I måndags kväll ringde jag upp ordförande i Svenska Boxningsförbundet, Tommy Lindström, för att få en kommentar angående situationen om både Santiago Nievas och Majid Jelilis uppsägning respektive avgång. Här följer en nedkortad del av intervjun.

Jag ringer dig för att jag ska köra en artikel angående omständigheterna omkring Majid Jelili och Santiago Nieva. Och ville höra om du har en kommentar?

Majid har ju varit frivilligt med i sportkommittén men vill inte fortsätta, han har inte varit så aktiv heller sista tiden. Jag har försökt få honom att tycka till lite om framtidens boxning, i juni tror jag det var, men då förstod han inte att han skulle komma med lite synpunkter. Sedan pratade jag med honom i augusti och då ville jag att han skulle komma med idéer om hur vi skulle utveckla svensk boxning och framförallt få tränarna att bli ännu bättre än idag. Men jag har inte hört ett dugg från honom. Han har ju boxats själv men jag vet inte hur det är med hans förmåga att träna boxare till att nå nivåer som är bra. Det är jag osäker på.

Vad gäller Santiago så är det ju så att hans förordnande gick ut den åttonde september, jag pratade med honom då i juni månad, den 19 juni, att vi inte tänkte förlänga det utan vi tänkte försöka hitta en ny funktion för Rikstränaren. Den funktionen ska mer då bygga på att Rikstränaren inte ska vara landslagscoach utan rikets tränare.

Rikstränaren är väl ändå till för att skapa ett landslag och inte för att skapa klubbboxare?

Nej, nej det är han inte alls. Vi har headcoacher för landslaget som du pratar om. Santi har suttit på två stolar, han har suttit på rikstränarfunktionen och på headcoachfunktionen för herrseniorer. Men jag vill inte ha det så, jag vill ha en rikstränare som tittar på boxningsspecifika inom Svenska Boxningsförbundet. Varför jag säger det här är för att du ska förstå att rikstränarfunktionen är mycket viktigare och större än att bara leda herrseniorerna.

Det är jag med på att det är viktigt. Men är det inte det som har varit den uttalade rollen sedan rikstränartjänsten gjordes om att det ska vara med inriktning landslaget och för att få in folk i landslaget?

Det är möjligt, jag vet inte hur Patrik Wheeler såg på det, men jag delar iallafall inte den uppfattningen. Jag ser framför mig att svensk boxning  växer och att det bygger på att vi har många som vill boxas. Det finns många som tycker att vi inte ska göra någonting, låt det vara som det är nu, men jag har sagt så här att jag ska jobba igenom stadgar, nya instruktioner och en ny modell för idrottsbiten men svensk boxning behöver en ansiktslyftning.

Jag får säga som motargument om man tänker på de boxare som vi har internationellt som kör proffsboxningen. Sverige har ju mycket bra boxare därigenom och de kommer ju ändå från amatörboxningen, med undantag kanske då Mikaela Lauren som gick en, två matcher som amatör och sedan blev proffs. Hur ser du där?

Jag tycker att det är väldigt kul att Klara vann då hon kommer från de djupa leden. Och det gillar jag! Men alltså att vi får ihop en och annan sådan här supermänniska, Badou Jack till exempel, kanske Erik Skoglund, kanske även Yigit. Vi har fått det genom åren. Johansson var ju sån där stor, vi hade Bosse Högberg. Risberg och några stycken innan det. Du ska veta att boxningen är större nu än förut så det räcker inte att vi har en i olympiska tävlingar för att vi ska vara nöjda.

Har du någon tilltänkt, så att säga, för att ta Santiagos plats?

Nej, nej men det är inte så viktigt för mig, jag tänker mig nog mer att jag ska skaffa ett seniorråd av duktiga, tidigare ikoner inom både proffsvärlden och amatörvärlden. Bygga upp en tankegrupp som berättar hur vi ska få svensk boxning att bli bättre än vad det är idag. Då menar jag rekrytering av ungdomar och så vidare.

Men hur finansierar man en sådan sak, det måste väl ändå vara rätt så kostsamt?

Ja men det är nästa steg, första steget är att hitta ett system för det här, någon form av tankesmedja. Vi måste ju ta deras kunskap, och sätt att vara, till oss. Sedan ska vi ta till oss den mentala styrkan, som de (boxarna) kanske inte har idag. Vad vet jag? Vi måste ha en struktur, det är för dåligt idag. Det kan vi alla vara överens om. Man kan inte åka med en boxare till Argentina för att utveckla honom och sedan kommer han inte med till OS. Kostar på pengar. Vi måste titta på, man pratar om den ”svenska modellen”, man måste prata om svensk boxning i första och i andra hand förmodligen europeisk boxning. Vi måste först börja ta in européerna.

Men om vi pratar,  till exempel, om en av våra svenska boxare, som boxas för Sundsvall, och är fostrad i svensk boxning. Han har ändå kvalat in till två OS.

Ja han har ju inte gjort det i svensk boxning utan i Ugandisk boxning.

Fast första gången kvalade han för Sverige. I 2008.

Varför har vi inte då tagit in honom i svensk boxning?

Han har ju varit i landslaget i många år, och när han sedan gjorde comeback så var det andra kriterier och han valde att gå en annan väg.

Ja, det är svensk boxning vi måste utveckla, svenska tränare som vi måste förbättra. Rekryteringen som i andra kampsporter, mma är ju populärt. Vi kan inte vara glada av att bara ha en boxare i OS.

Tack till Ordförande Tommy Lindström som ställde upp och delade sina tankar.

 

 

Annonser

One Response to Intervju med fd rikstränare Santiago Nieva samt med ordförande Tommy Lindström.

  1. Men förbundets tränare måste besöka distrikten i norrland då och då och kanske försöka få stimulera samarbete med distrikten. När svensk amatörboxning var ordentligt på dekis även om det fanns enskilda bra boxare på 60 talet så famlade man i blindo på nå`t sätt. När så Sten Berglund blev rikstränare i början på 70 – talet och han hade varit på utbildningar bl.a i Polen som då var en riktig toppnation inom amatörboxningsvärlden men en legendarisk rikstränare Felix Stamm och dessutom så var han i England så åkte han runt i bl.a. norrland vilket då betydde väldigt mycket för oss här uppe. Jag boxades själv på mitten av 60 talet och början av 70 talet och kan den tiden utan och innan. Vi har varit ganska starka under en ansenlig tid. Men behöver nu stimulans från förbundet även om man naturligrtvis har ett ansvar själv. Förra ordförande gjicg på val på det men inget nämvärt har hänt. Jag anser att det arbete som Sten B.gjorde dom åren med nya impulser och uppdarering av teknikträningen var mer värt än vad många tror. Förbundet har ett ansvar för hela Sverige. Och bara det att få en mer personlig kontakt mellan klubbtränarna och förbundstränarna betyder mycket.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: