Proffsboxning. – Nollan skapar nollor –

oktober 23, 2019

Men det är lidande i livet, och det är nederlag. ingen kan undvika dem! Det är bättre att förlora några av striderna i kampen för dina drömmar än att bli besegrad utan att någonsin veta vad du kämpar för.

Varför gillar vi att titta på kampsport? Varför tycker människan att det är så otroligt spännande att se två människor mötas i en kamp om vem som är bäst? Funderar ni någonsin på det?

Den senaste matchen jag såg i proffsboxningen var mellan Otto Wallin och Tyson Fury. Jag visste redan innan att den skulle bli bra, att få av alla ”experter” därute visste hur bra Otto egentligen är. Jag var inte beredd dock på den våg av missnöje och hat som skulle följa Furys meddelande att han skulle möta Otto. Märkte ni den också? Få människor var intresserade. De ville inte se matchen mellan Fury och en person som ingen visste vem det var. Varför? Alla är vana vid att kamperna i boxningen är gravt ensidiga! Att mästaren kommer in, dansar lite, spexar och sedan vinner på KO i rond 2-4.

Det har blivit en statussymbol inom boxningen att vara obesegrad. Ett ”Mayweather-syndrom” kan man säga. Detta skapar att det arrangeras matcher där segern är nästan garanterad. Vad menar jag? Jo detta.

Vi har i Sverige, tex, flera proffsboxare som lämnat sina amatörkarriärer för att försöka leva på sin idrott. De är obesegrade, i proffsringen, och deras record ser fina ut då de är obesegrade eller har en till två förluster. Går man in och kollar på deras motståndare, utan att se matcherna, så börjar redan där statusen att vackla. De har byggt sina records på att möta folk (ibland) som har många matcher, i vissa fall 70 matcher. Men. Att möta en motståndare som har mer än 50 förluster på dessa matcher säger en hel del om motståndet.

Ok, ok säger du då. Det är bara papper. Hur ser matcherna ut? De kanske är grymma fast matcherna är jämna? Njaa. Kollar man på matcherna så är det oftast väldigt ensidigt. I vissa fall så ensidigt att man börjar skruva på sig då det är legitim misshandel.

Exempel. Ett av våra svenska hopp går en match utomlands. Denna svensk är definitivt en världsboxare. Otaliga titlar som amatör och någon titel som proffs. Vår svenska boxare har vid tillfället över 18 matcher och den andre? Ingen. Debutmatch. Ok, detta i säg behöver inte betyda någonting Men, från första sekunden när motståndaren tar sig fram över canvasen, innan ens ett slag har utdelats, så är det helt tydligt att denne inte har boxats länge. Det är över snabbt. KO. En fruktansvärd misshandel i ringen.

Mayweather-syndromet infekterar proffsboxningen på alla nivåer. Det har blivit så viktigt att vara obesegrad att organisationerna hittar på titel efter titel för att inte riskera att boxarna faktiskt får möta riktigt motstånd och riskerar förlust. Det vänder sig i magen när man ser alla dessa ”miss-matches”. Och ännu mer när boxarna gör segerdansen och hyllar sig själva för att de har ”vunnit”.

Det är inte boxarnas fel. De gör som tränarna och promotorerna säger. Som det alltid har varit. Promotorn väljer motstånd och ser till att du ”växer” i status. Men, publiken har börjat bli trött på det. Ingen är intresserad över att se någon stackars baltisk boxare få dyngstryk i 4-5 ronder innan det är över. Garanterad seger är tråkigt och tar bort allt det som är speciellt med en boxningsmatch. Tittar man på MMA:n så är det helt annat där. Om du har en mästare som är obesegrad i UFC så är de verkligen speciella! Men de håller inte sitt obesegrade record i längden då de får möta jämlika motståndare på alla nivåer. Som det ska vara.

Jag tittar inte på MMA, det är inte min sport. Men jag hör och ser ofta highlights från stora matcher. Du kan ha två riktigt stora fighters som möts i en match och media samt åskådarintresset är enormt! Samtidigt så har de 30 förluster tillsammans på sitt record. Men ingen bryr sig, för det är en riktig kamp. Publiken vet att de kommer få valuta för sina pengar.

Min förhoppning är att Vasyl Lomachenko-syndromet ska börja härja i proffsboxningen. Att man möter de bästa och riskerar förluster från start. Att man vill cementera sitt arv på att vinna över legitimt motstånd! Som det var förr. Muhammad Ali räknas som en av de största genom tiderna. Varför? Jo han förlorade och kom igen. Det är stort, det är att vara en sann mästare. Att riskera allt för att bevisa för sig, och alla andra, att man är den bästa. I sin första match mötte han en kille som hade, då, 27 matcher varav 17 av dessa var vinster. Alltså 17-9-1. Sedan fortsatte det så och han mötte aldrig någon som hade mer förluster än segrar.

Sverige då? Finns det några som boxas och riskerar allt? Jo det finns vissa som verkligen möter allt och alla. Som Markus Alberts från Stockholm. Där har du någon som bara kör. Han är inte rädd för att möta bra motstånd och visst han kanske förlorar hälften men det är alltid bra matcher och hans motståndare älskar att möta honom för de vet att han inte är där för att ”bli expedierad” och sedan åka hem med en kasse full av kosing. Han är där för att vinna, även om han inte vinner.

Så, för att summera, proffsboxningens nollningssystem skapar pappersmästare där intresset för att se dem boxas är allt annat än hett.


Den hårdaste matchen på svensk mark?

september 7, 2017

Året var 1966 i november. En månad som världen över orsakat katastrofala regnskyfall, bland annat i Italien där förödelsen var stor. När tuffingen från Göteborg, Bo Högberg, i ett regnigt Johanneshov i Stockholm klev upp för att göra en av sina tuffaste matcher i karriären. Så var det skyfall av ett annat slag som väntade, denna gången av just en italienare vid namn Sandro Mazzinghi.

Högberg hade då facit på 31-2-0 och Sandro Mazzinghi som var rankad nummer två på världsrankingen i Super Weltervikt, hade mer rutin med ett facit på 46-3-0 och även att han innehaft WBA:s och WBC:s världstitlar i Super weltervikt (tappade dem mot Nino Benvenut 1965 ) gjorde detta till en riktigt tuff utmaning för Högberg.

Mazzinghi var fast besluten att försvara och behålla sin titel som EBU:s mästare i Super Weltervikt. Högberg hade sedan tidigare innehaft samma titel men förlorat den på poäng mot Yoland Leveque ( Högberg gick hela matchen trots bruten käke i rond ett)

Bosse Högberg har alltid varit en hjälte för mig inom boxningen. Även om han hade ett tufft liv och inte alltid var den trevligaste av människor, så har han inspirerat genom sin vilja i ringen och ovilja att ta skit från någon!

Hittade ett klipp från sista ronden mot Mazzinghi, rond 14 av 15 och den är brutalt tuff. Högberg ligger på offensiven med en tät gard och Mazzinghi småkontrar med en rak vänster och en uppföljande krok mot kroppen.

Början på slutet kommer med en höger mot kroppen uppföljt av en stenhård vänster-högerkombination mot ansiktet på Högberg. Efter det var det nedförsbacke för Mazzinghi som kämpade ner Högberg i canvasen där han tog en räkning till åtta för att resa sig och försöka vända. Domaren bröt kort efter då det var öppet mål för Mazzinghi som bombade in slag på en Högberg som endast hängde kvar med ren vilja.

Reds.Anm Enligt min åsikt har Sverige har inte haft en boxare i stil med Bosse Högberg fram till Sven Fornling gjorde entré på proffsboxningscenen.


Tankar om Adrian Granat vs Michael Sprott

november 28, 2015

Efter förfrågan så postar jag en video om ”Gäddans” kommande match mot Michael Sprott.
Lägg gärna in fler förfrågningar om boxare ni vill höra om, amatörer eller proffs.

And now, some video. Enjoy Sportsfans!


Oscar Ahlin om Sven Fornling!

november 23, 2014

Igår gick Sven Fornling match på Admiralen i Malmö och efter sin seger påtalade Fornling till Expressen att han ville möta, bland annat, hard-hittern Oscar Ahlin i sin nästa match.

Kom ifatt Oscar Ahlin och frågade honom vad hans tankar var om detta potentiella möte.

– Vi möttes en gång som amatörer. Jag är inte intresserad av något svenskmöte, oavsett vem det är. Det är inte dom jag tävlar mot. Jag vill inte bli bäst i Sverige utan i världen. Jag kommer aldrig jaga en svensk, men måste jag möta en för att den personen ”står i vägen” så tar man ju itu med det då. Men jag vill ju tävla internationellt och inte nationellt. Det har man gjort så länge som amatör. Och hoppas och vill även att Sverige ska bli en större boxningsnation, men ska vi ha fokus på att slå varandra så kommer vi inte komma så långt. Och lika många kan inte komma fram. Men alla har olika mål. Men som sagt skulle han stå i min väg så blir det ju så. Men har inget att vinna på en sån match idag.

Some video, enjoy Sportsfans 🙂


Ali vs Holmes

september 14, 2014

Ali. Namnet väcker tankar på storhet. På episka matcher mot Liston, Frazier, Foreman, Norton, Spinks. Den kanske största, och mest tragiska, matchen i Alis liv var mot den blivande ”Hall Of Fame” världsmästaren, Larry Holmes.

Följande är en dokumentär som tar upp tiden omkring Alis näst sista match. Den matchen som mest troligtvis förkortade hans liv och livsfunktioner med många år.

Vanligtvis brukar jag be er att njuta men känner att med denna gången så kan jag inte riktigt göra det.


”TBE” The best ever?

augusti 21, 2014

Det finns redan någon som säger sig vara bäst någonsin. Men om jag fick välja en som bara genom mängden matcher och titelförsvar förtjänar den titeln så är det Julio César Chávez.

Chávez startade sin karriär som professionell efter bara ett år som amatör, vilket är vanligare för mexikanska boxare, och hade en start som få kan förneka var imponerande. Efter bara tre ”lättare” matcher så kastades han in i hetluften och fick möta Mario Martinez som då hade 36 matcher med bara en förlust. Chávez vann på TKO i rond 8. I match 6 så mötte han Ruben Castillo som då hade 68 matcher i bagaget med 64 vinster. TKO för Chávez i rond 6.

I match 7 fick han möta Roger Mayweather om WBC:s super fjäderviktstitel, en match som var räknad som en lätt vinst för Mayweather. Efter två nedslagningar i rond två fick Mayweather se sig slagen på TKO i rond 6, Chávez är ny världsmästare, efter bara 7 matcher.

Så fortsatte det, med totalt 27 framgångsrika försvar av sina titlar (mest i historien) och mest titelmatch vinster (31) samt mest titeförsvar vunna på knockout (21) så är Chávez nog den bäste någonsin.

Han hade ofantliga 89-0-1 innan hans första förlust mot Frankie Randall. Också längst i historien. Man kan säga att Chávez var den ultimata fightern, han mötte allt och alla. Till skillnad från många av dagens fighters så kan han verkligen säga att han mötte de bästa som fanns i sin generation!

Julio César Chávez record slutade på otroliga 107-6-2 detta med 86 på Knockout. Han är sexfaldig världsmästare i tre divisioner, hans karriär sträckte sig över 25 år och han kan med all rätt räknas som den bäste någonsin.

And now, some video! Enjoy Sportsfans!


Manos De Piedra – Händerna av sten –

augusti 4, 2014

Roberto Durán föddes 16 juni, 1951, i Panama. 16 år senare, 1968, gjorde han sin professionella debut. Roberto Duárn fick sig snabbt ett rykte om att vara oerhört hård och mångsidig boxare. Efter en initial lugn start så vann han hela 30 matcher på rad innan han fick sin första titelchans mot Ken Buchanan i Madison Square Garden om WBA:s lättviktstitel.

Durán, som var en lågoddsare, väntade bara i 15 sekunder in i första ronden innan han sänkte Buchanan. Genom hela matchen straffade Durán Buchanan och vann till slut på poäng. Även om matchen var byggd på en kontrovers i de sista sekunderna så var Durán cementerad som en av de tunga inom sporten.

Durán mötte Sugar Ray Leonard i juni 1980 om WBC:s welterviktstitel. Durán gick in med otroliga 71-1 och vann över Leonard på poäng efter 15 hårda ronder. I returmötet så låg Durán efter på alla tre domarkorten när han, efter att ha blivit utboxad av Leonard i 7 ronder gav upp med de berömda orden ”No Mas”. Inget mer.

Manos de Piedra, eller ”Händerna av Sten” som han kallades hade en fantastisk karriär som sträckte sig över mer än tre decennium. Från 1968 till 2001. Han är en av de få boxare som har gått i pension med över 50 knockouts på sitt record. Han fick ihop hela 69 stycken knockouts! Hans matcher slutade aldrig med lika i resultat eller No Contest.

Roberto ”Manos de Piedra” Duráns professionella record var 104-16-0 (69 KO). En fantastisk boxare och karaktär.

And now some video, Enjoy Sportsfans!