I idrott så är det vanligt med skador, framförallt i ben och knän. När skadan väl inträder kan det vara en lång väg tillbaka till att vara skadefri, så därför är det viktigt att förebygga på rätt sätt och att planera upp träningen så att riskerna minimeras. Resultat, glada och friska idrottsutövare.
Styrketräning är det bästa preventivet mot att skada sig vid höga belastningar och tempon. Ett vanligt scenario är att man kommer in i träningslokalen och ger sig fanken på att man ska köra hårdast, snabbast och längst. Även om man har varit inaktiv länge eller inte tränat innan. Så börja på rätt ställe.
Styrketräning är inte att man lyfter vikter. Det kallas för tyngdlyftning och är någonting helt annat. Styrketräning är när man tränar styrka med den egna kroppen som vikt. Det är en träning som aldrig kommer att ställa för höga krav på din kropp, för att om du inte orkar lyfta kroppen mer så är det stopp. Du behöver inte oroa dig för att tappa vikterna på fötterna eller att ryggen och benen ska gå av för att du har för mycket på stången. Nej du blir starkare i helt rätt takt.
Speciellt om man är kvinnlig utövare så är det viktigt att träna musklerna då en kvinnas kropp strävar efter andra saker än mäns. Den vill hela tiden vara förberedd på sin viktigaste uppgift, att föda barn. Jag har alltid varit mer imponerad av en vältränad kvinna en en vältränad man, för i kvinnans fall så krävs det MINST 20% mer arbete för att komma till en viss form pga den fysiologiska aspekten.
Kvinnor har i många år haft en hög nivå av benskador främst i fotboll, basket och sporter där det förekommer mycket löpning och lite styrka. Nyckeln för en kvinna att undvika detta är att göra enkla benövningar som stärker musklerna runt knäleder och fotleder. Varför speciellt kvinnor är så utsatta beror på någonting som kallas för Y-Vinkeln. Det är vinkeln från en kvinnas höfter mot hennes knän. Till skillnad från en man som har i stort sett raka vinklar där så har kvinnor en sluttad vinkel pga höftbenens bredd. Denna vinkel gör att påfrestningarna mot knät blir mycket högre en vad en man får, ergo knäskador.
Så hur tränar man? Jag har ett pass som jag började använda när min fru var gravid och jag inte kunde åka hemifrån för att träna. Detta programmet är så effektivt att jag slutade gå till gym och enbart använder detta för min grundstyrketräning. Programmet är en mix av olika övningar där målet är att köra 300 repetitioner utan att vila. Tar ca 10-15 minuter och är rätt tufft 🙂 Programmet nedan är lite modifierat sedan min dotter föddes men tanken är densamme. Och kom ihåg att börja smått!
Sit-ups: 30
Armhävningar: 30
Benböj:30
”Masken” armhävningar (hindu) :30
Benböj med hopp:30
Burpees:30
Fällkniven:30
Pull-ups på stång:30
Chins:30
Bock-Hopp:30 (jämnfota hopp upp på bock i midjehöjd)
Nu börjar sommaren att lida mot sitt slut och boxare runt om i landet börjar att komma in för försäsongen. Det är löpning, styrke, smidighet samt lätta pass för vissa i ringen och på säckarna.
En boxare är en mångsidig idrottsmänniska, de ska vara starka och snabba. Uthålliga och smidiga samtidigt som de ska ha en bra kordination. Kravfyllt? Ja det ställs mycket krav på boxare vad gäller engagemang. Iallafall de som ska tävla behöver ligga på en hyfsad hög lägstanivå.
Det diskuteras ofta inom boxning hur mycket press man kan ställa på en ung människa som ska träna boxning. Och hur långt tränaren ska gå för att få med sig den aspirerande boxare.
Det som är utmärkande för boxning är ju det faktum att du tränar för att möta en annan människa i ringen, där den andre försöker träffa dig med slag och jagar efter dig i ett visst antal minuter. Tränarens jobb är att ge dig verktygen för att klara dessa minuter utan att bli skadad. Därför kan nog en tränare med all rätt vara hård. I många fall tror jag dock att det inte behövs, för om du som boxare någonsin gått in i en matchsituation oförberedd så kommer du nog inte att göra om det. Det svider för mycket. Så boxaren, i sig själv, är nog rätt så medveten vad som krävs för att göra den prestigefyllda vandringen in mellan repen.
Det som är tuffast att avgöra är vikten. För hur rimligt är det att pressa en ung boxare, som oftast fortfarande växer, till att gå ner i vikt? Om han/hon väger 54 kg ena månaden så kanske de väger 60 kg nästa. Detta pga att deras muskelmassa ökar och att deras ben växer. Det blir oerhört svårt och jobbigt att gå ner kg som är ens naturliga vikt och del i processen att växa upp.
I detta fall tycker jag att tränarna MÅSTE vara lyhörda och flexibla till att flytta upp boxarna i viktklasserna om de inte kan gå ner lätt och det är jobbigt. Detta för att värna om deras hälsa. Både fysisk och psykisk. Även för att se till att de inte tappar intresset för sporten vid unga år. Ungdomsidrott ska vara rolig och inte för seriös. Även om man tränar hårt. Gäller nog för alla åldrar.
Så, summan av kardemumman, se till att värna om era ungdomar och att nu när försäsongen börjar ta ett samtal med era boxare om hur det känns i vikten och hurvida de borde stanna kvar i vikt, gå ner i vikt eller gå uppåt ett steg.
För oss som är lite äldre så kan det lätt bli att vi får höra att vi är för gamla för att testa på vissa saker. Ålder är bara en siffra och inom boxning så har boxare som Felix Savon, George Forman och Bernard Hopkins visat att med inställning kommer man långt!
Dewey Bozella var aldrig proffs som ung, han spenderade den tiden i fängelset. Dömd för ett brott han inte begick gjorde han fängelset till en möjlighet. Detta är hans historia, en väldigt, väldigt bra dokumentär, som jag rekommenderar till alla!
Jag har en förkärlek för boxningshistorier som ni kanske har märkt och detta är en av de som jag gillar mest tror jag. Historien om hjältar!
Jamie Moore var förmodligen en av de bättre engelska boxarna genom tiderna. Hade han kunnat fortsätta sin karriär så kan han mycket väl ha blivit den bäste!?
Jamie Moore hade en riktigt spännande trilogi mot Michael Jones om både commonwealth och brittiska lätt mellanvikts bältena. Moore vann mötena med 2-1 i matcher och blev den förste boxaren från Salford, UK att vinna ett Lonsdale bälte på 100 år.
Nedan följer en fantastiskt bra dokumentär om Jamie ”Mooresey” Moore. Enjoy sportfans!
Det finns vissa saker som motiverar mig i min boxning. Och en av de sakerna är hur folk som börjar boxas, eller kampsportar, blir som människor. Det finns någonting som växer i många av dem, en tyst styrka. En känsla av lugn och ödmjukhet.
Hittade ett klipp som verkligen visar vad många upplever! Enjoy sportfans:)
Hittade en intressant intervju idag med den gamle mästaren Lars Myrberg där han pratar om tränaryrket bla.
Myrberg tog en bronsmedalj i Seoul 1988. Han hade ryktet att vara ”stark, robust och med en egen stil”.
Hans record i Seoul var:
Vinst: Handhal al-Harithy (Oman) RSC 1
Vinst: Ahmed Khanji (Syria) 4-1
Vinst: Howard Grant (Canada) 4-1
Vinst: Humberto Rodriguez (Mexico) KO 1
Förlust: Grahame Cheney (Australia) 0-5
Han gick en proffsmatch 1996 mot en Shaba Edwards från U.K.
Efter boxningskarriären så blev han journalist och ofta expertkommentator åt SVT. Han var även chefredaktör på tidningen Swing ett tag. Nu är han tränare i Tensta BK.
Publicerat av Linus 
Amatörboxning 