Nu börjar sommaren att lida mot sitt slut och boxare runt om i landet börjar att komma in för försäsongen. Det är löpning, styrke, smidighet samt lätta pass för vissa i ringen och på säckarna.
En boxare är en mångsidig idrottsmänniska, de ska vara starka och snabba. Uthålliga och smidiga samtidigt som de ska ha en bra kordination. Kravfyllt? Ja det ställs mycket krav på boxare vad gäller engagemang. Iallafall de som ska tävla behöver ligga på en hyfsad hög lägstanivå.
Det diskuteras ofta inom boxning hur mycket press man kan ställa på en ung människa som ska träna boxning. Och hur långt tränaren ska gå för att få med sig den aspirerande boxare.
Det som är utmärkande för boxning är ju det faktum att du tränar för att möta en annan människa i ringen, där den andre försöker träffa dig med slag och jagar efter dig i ett visst antal minuter. Tränarens jobb är att ge dig verktygen för att klara dessa minuter utan att bli skadad. Därför kan nog en tränare med all rätt vara hård. I många fall tror jag dock att det inte behövs, för om du som boxare någonsin gått in i en matchsituation oförberedd så kommer du nog inte att göra om det. Det svider för mycket. Så boxaren, i sig själv, är nog rätt så medveten vad som krävs för att göra den prestigefyllda vandringen in mellan repen.
Det som är tuffast att avgöra är vikten. För hur rimligt är det att pressa en ung boxare, som oftast fortfarande växer, till att gå ner i vikt? Om han/hon väger 54 kg ena månaden så kanske de väger 60 kg nästa. Detta pga att deras muskelmassa ökar och att deras ben växer. Det blir oerhört svårt och jobbigt att gå ner kg som är ens naturliga vikt och del i processen att växa upp.
I detta fall tycker jag att tränarna MÅSTE vara lyhörda och flexibla till att flytta upp boxarna i viktklasserna om de inte kan gå ner lätt och det är jobbigt. Detta för att värna om deras hälsa. Både fysisk och psykisk. Även för att se till att de inte tappar intresset för sporten vid unga år. Ungdomsidrott ska vara rolig och inte för seriös. Även om man tränar hårt. Gäller nog för alla åldrar.
Så, summan av kardemumman, se till att värna om era ungdomar och att nu när försäsongen börjar ta ett samtal med era boxare om hur det känns i vikten och hurvida de borde stanna kvar i vikt, gå ner i vikt eller gå uppåt ett steg.
Denna turnering har verkligen haft sina toppar och dalar. Allt från fantastiska segrar till oerhörda domslut. Ja denna turnering har verkligen allt. Istället för att grotta ner oss i sådant som gör sporten illa så fokuserar vi i dag på de som gör sporten fantastisk!
Anthony Yigit boxades i förrgår mot världstvåan Denys Berinchyk. Berinchyk som har guld från 2011 års världsmästerskap för amatörer samt 2010 års världs universitets mästerskap är verkligen en tuff nöt att knäcka. Den kraftfulle och snabbe Ukrainaren slog i världsmästerskapen den nr 1 seedade och regerande världsmästaren, Roniel Ilglesias Solotongo, på poäng, sedan slog han Englands Tom Stalker på poängen 33-18.
Under Yigits väg in i ringen så satt nog hela boxningssverige på kanten av soffan och bet nervöst i bordskanten. Yigits ansiktsuttryck hade en blandning av beslutsamhet, lite nervositet och full fokus. Grabben var där för att fightas och ingen motståndare, det spelade ingen roll vilken ranking han hade, skulle få hindra det. Ukrainaren var inne för en riktig kamp.
Anthony Yigit öppnade bra med ett hårt tempo och många slag. Ukrainaren gick från att se avslappnat säker ut till att se koncentrerat osäker ut. Det finns en anledning till att Ukrainaren är världstvåa, och han fick verkligen använda alla sina kunskaper för att inte bli ut-boxad och förlora. Som Santiago Nieva uttryckte det ”Berynchyk är klart konfunderad”! Matchen var verkligen en i världsklass och även om Ukrainaren var lite vassare så var det ingens match fören slutsignalen gick.
Det var ett riktigt ”brawl” mellan Svensken och Ukrainaren, med publikfriande slagväxlingar och tempo. I slutet på andra ronden så var båda boxare märkbart trötta, så hårt var tempot. Anthony Yigit garderade sig tyvärr inte lika bra som ukrainaren och slutsiffrorna i rond två var 19-15 för Ukraina. I rond tre så gick båda dessa gigantiska fighterhjärtan ut för att ta segern. Det var ingen som höll igen, men det större hjärtat var blått och gult! När slutsignalen gick så jublade publiken och klappade taktfast händerna efter denna hårda fight. Slutställningen 24-23 och Sverige var ute ur turneringen på herrsidan. Men vilken avslutning!
Anthony Yigit visade prov på en stor boxningsvilja och talang, om man betänker att han gick längre än vad någon svensk har gjort på 16 år och tar in hans låga ålder i ekvationen så har han helt klart en fin karriär framför sig!
Detta OS blev ju även historiskt i den bemärkelsen att det är första gången damerna får tävla i boxningen. Sveriges andra medalj hopp, den meriterade och rutinerade, Anna Laurell gjorde sin första match igår där hon mötte Australiens Naomi-Lee Fischer-Rasmussen. Anna visade lite prov på nerver i den första ronden och australiensiskan kapitaliserade på Annas misstag. I andra och tredje dock så utnyttjade Anna sin överlägsna längd på ett rutinerat sätt och kunde bekvämt gå vidare till kvartsfinalen.
I kvarten kommer hon att få möta den blott 17 år gamle Clarissa Shields, U.S.A som är en tvåfaldig Junior olympisk mästare som har ett fint boxnings record på 27 matcher med 26 vinster och 1 förlust. Kan bli en riktigt tuff motståndare för den långa svenskan!
Ja medeljhoppet lever vidare. Och sporten, ja sporten har fortfarande sin förmåga att inspirera, konfundera och få hoppet att leva! GO SWEDEN!
”Boxing, for me, it’s the beginning of all sports. I’m willing to bet that the first sport was a man against another man in a fight, so I think that’s something innate in all of us!”
I kvällens match mellan amerikanen Errol Spence och Indiens Krishan Vikas gick det hett till. Vikas var snäppet vassare i första ronden och amerikanen kände pressen.
Spence var inte bara den sista manlige jänkaren att vara kvar i tävlingen, han var även högt rankad att vinna en medalj. I rond två började Spence arbeta kraftfullt och explosivt mot indierns täta gard. Han lyckades forcera med rå styrka och började vinna poäng.
I tredje var indiern slut och höll oavbrutet fast amerikanen i sina försök att förhala. Amerikanen verkade bara hitta mer ånga och körde över Vikas.
I mina ögon och kommentatorernas så var Spence klar vinnare. Men icke, slutsiffror 13- 11 till Vikas. Om domaren gjort sitt jobb och gett Vikas en varning för de upprepade fasthållningarna så hade Spence fått två poäng där. Och vad poängdomarna sysslade med kan man bara spekulera i. Hittills så har tre domare fått lämna OS pga felaktigt agerande, och jag hoppas verkligen att Danmarks bidrag till detta mästerskap gör dem sällskap!
Ishanguly Meretnyyazov som blev hemskickad efter att ha missat att räkna inga mindre än sex (6!!) nedslagningar.
Det finns vissa saker som motiverar mig i min boxning. Och en av de sakerna är hur folk som börjar boxas, eller kampsportar, blir som människor. Det finns någonting som växer i många av dem, en tyst styrka. En känsla av lugn och ödmjukhet.
Hittade ett klipp som verkligen visar vad många upplever! Enjoy sportfans:)
Jaha, eurosport.se är inte bäst på att göra reklam för sina matcher. Trodde jag skulle få se en repris men istället så fick jag (väldigt uppskattat) se två live matcher varav en var om EBU titeln i cruiser-weight, 90,7 kg. Det var ryssen Alexander Alekseev som försvarade titeln mot Firat Arslan.
Alekseev 31 mötte den 10 år äldre Arslan i vad som borde varit en relativ enkel match. Men den erfarne Arslan visade enorm vilja och tuffhet när han stod tå mot tå mot den längre ryssen. Båda är högerboxare och både är urstarka och kampviliga boxare. Istället för att en av boxarna eller båda arbetade på distans så möttes de i mitten av ringen från rond 1 till slutsignalen, där de dammade på allt de hade. Någonting jag inte sett ofta av! Väldigt bra.
Kommenterade gjorde Lars Myrberg. Och det var väldigt bra analyser och sakkunnighet han tillförde till matchen.
Nedanför så ligger hela matchen för den som är intresserad, dock inte med svensk kommentator. Ge gärna era synpunkter på matchen!
Ikväll är det boxning på min nya kanal, eurosport.se! Från att ha kunnat se boxning varannan vecka på tv10 så är jag nu glad att det blir var tredje dag eller så 🙂 Ok matchen har redan varit men det gör ingenting, jag har ju inte sett den!
Idag är det en rätt grå dag ute och jag har, efter jobb, tagit hand om min lilla sjukling här hemma. Stackarn hostar och rosslar något fruktansvärt… MEN hon är pigg och glad så det är ju positivt!
Hittade en trevlig intervju med Olof ”Mr Boxning” Johansson som pratar om magin i boxning och boxare samt lite om proffsboxningens framtid i Sverige.
Yes!! Det finns hopp för sysslolösa hemmakvällar!!
Igår var en stor dag i min vardag, då jag insåg att det går att kolla boxning på eurosport utan att köpa en helt ny boxer med allt vad det innebär för flera tusenlappar. På eurosport.se så går det att beställa web-tv för 59 kr/mån utan bindningstid, fantastiskt bra då de visar mer boxning är tv10.
I LIKE!
Igår var det flera intressanta matcher från i mars, bla Zab Judah vs Vernon Paris, där han i nio ronder plockade isär Paris och tillslut vann på en KO. Han gjorde sig av med molnet som följt honom sedan Khan matchen, där han blev avstängd för att bla ha slagit domaren. Det talas om en match-up med Juan Manuel Marques i Juli. Kan bli spännande, Marques är en erfaren och skicklig boxare som garanterat kommer låta Judah arbeta för pengarna.
Bäst igår var Tony Averlant vs Eduard Gutknecht som förlorade (felaktigt!?) på poäng. En fartfylld och spännande match där Averlant enligt mig var bättre och slog renare träffar. Hemmamatch? Klart var iallafall att Gutknecht skulle fått en ”lätt” match i Averlant men han blev istället hårt pressad av en Averlant som hade blodvittring från rond ett till tolv och inte gav sig i sin press och sitt målmedvetna boxande.
Publicerat av Linus 
Amatörboxning 