1994 fanns det en pojke som levde i extrem fattigdom. Han hade fem syskon och hans mamma hade inte råd att ge alla mat. Pojken bestämde sig för att rymma hemifrån för att bli professionell boxare. Han hade hört att de fick bra betalt och med de pengarna kunde han försörja sin mor och köpa mat till sina syskon. Han var då 14 år gammal.
Så börjar historien om den bäste ”Pound for pound” boxaren genom tiderna. Manny Pacquiao har fångat ofattbara åtta divisionsmästarstartitlar, sex stycken världsmästartitlar och har fyra stycken Lineal mästartitlar, i fyra olika viktklasser.
I Filippinerna är Manny Pacquiao inte bara en nationell symbol för hur man klarar sig ur fattigdom och misär. Han är även kongressledamot och många spår honom även som Filippiniernas framtida president.
Manny Pacquiao upphöjde sin status till kultnivå när han istället för att bosätta sig permanent i Los Angeles, USA, valde att bygga sin familj ett hus i Kiambi Filippinierna. För alla Filipiner var detta ett tecken på hans solidaritet och hängivenhet till sitt land och dess folk.
Pacquiao var länge rankad som den bäste ”pound for pound” boxaren i världen fram till april 2012 då Floyd Mayweather klev om honom till förste plats. I maj 2012 ändrade de klassificeringen så att både Pacquiao och Mayweather delar på andre platsen, vilket lämnar plats ett vakant. En ploj för att få mötet som aldrig händer att ske??
Manny Pacquiao tränas av den numera legendariske tränaren Freddy Roach, som har tränat över 27 världsmästare under sin tid som professionell tränare. Roach och Pacquiao har ett särskilt fader-son förhållande som, enligt vissa, har gjort än mer för att ta fram det lilla extra ur supertalangen.
Som amatör hade Pacquiao 64 matcher (60 vinster och fyra förluster) detta under en period av 1 1/2 år då han debuterade som proffs vid 16 års ålder. Hans record som proffs är 54 vinster (38 på KO, 16 beslut), 3 förluster (2 på KO och 1 beslut) och 2 oavgjorda.
Stora Världsmästartitlar
WBC Flygviktsmästare
IBF Super Bantamviktsmästar
WBC Super Fjäderviktsmästare
WBC Lättviktstmästare
WBO Welterviktsmästare
WBC Lätt Mellanviktsmästare
Mindre Världsmästartitlar
IBO Lätt Welterviktsmästare
The Ring/Lineal mästerskapstitlar
Lineal Flyviktsmästare
The Ring Fjäderviktsmästare
The Ring Super Fjäderviktsmästare
The Ring Lätt Welterviktsmästare
Regionala/Internationella titlar
OPBF Flugviktsmästare
WBC Internationella Super Bantamviktsmästare
WBC Intenationella Super Fjäderviktsmästare
Speciella Titlar
WBC Emeritus Super Fjäderviktsmästare
WBC Diamant Welterviktsmästare
WBO Weltervikt Supermästare
Nedan följer en skön HBO dokumentär inför Bradley mötet den 9 Juni. Enjoy Sportfans!
Jag har en förkärlek för boxningshistorier som ni kanske har märkt och detta är en av de som jag gillar mest tror jag. Historien om hjältar!
Jamie Moore var förmodligen en av de bättre engelska boxarna genom tiderna. Hade han kunnat fortsätta sin karriär så kan han mycket väl ha blivit den bäste!?
Jamie Moore hade en riktigt spännande trilogi mot Michael Jones om både commonwealth och brittiska lätt mellanvikts bältena. Moore vann mötena med 2-1 i matcher och blev den förste boxaren från Salford, UK att vinna ett Lonsdale bälte på 100 år.
Nedan följer en fantastiskt bra dokumentär om Jamie ”Mooresey” Moore. Enjoy sportfans!
1968 blev en blott 19 år gammal kille världsmästare i bantamvikt. Lionel Rose möte den Japanske mästaren Masahiko ”Fighting” Harada (nuvarande president över Japanska boxnings kommissionen) i Tokyo och efter 15, brutalt hårda ronder, vann han på majoritets beslut.
Lionel Rose var inte bara yngst någonsin att bli världsmästare han var även den förste Aboriginer att vinna en mästartitel i någon form. Han blev en landshjälte och när han återkom från Japan så möttes han av en hyllningspublik på över 100 000.
Hittade här en fin film om hjälten, riktigt bra och sevärd dokumentär!
Igår var det världsmästarboxning på tv10.
12 ronder var planerade på Parken i Köpenhamn om den vakanta WBC titeln i super mellanvikt.
Matchens huvudfigur Mikkel Kessler (tvåfaldig WBA och WBC super mellanviktsmästare) åkte på en nedslagning i slutet på rond ett. Han var skakad av denna nedslagning och Green försökte men kunde inte få ner honom igen. Trots nedslagningen så lyckades Kessler avsluta ronden starkt och auktoritärt.
Allan Green, som är en väldigt rutinerad boxare med 31 vinster (21 KO) och endast 4 förluster, verkade ofattbart lugn och samlad mot den mer ”hemmapressade” Kessler. Han boxades smart och låg på en bra nivå taktmässigt för en 12 rondersmatch. Med 2:46 kvar i andra ronden sänkte han sin vänster en liten aning och Kessler, utan att hämta slaget, drog en fruktansvärt effektiv vänsterkrok och knockade Green. Domaren bröt utan att ens räkna och Kessler var återigen WBC mästare i Super mellanvikt.
Matchen ligger nedan och 13.02 in så sker det lite Kessler magi! Enjoy sportfans:)
Om man vill titta på en intressant fighter så ska man spana in Brandon Rios. Obesegrad och fd WBA lättviktsmästare så står han i den uppåtgående eliten av amerikansk-mexikanska boxare med 30-0 (och en oavgjord) i matcher.
Rios tränas av den numera pensionerade IBF super lättviktsmästaren Roberto Garcia, ett koncept som fungerar utmärkt hittills.
Som amatör hade Rios ett record på 230-35 i matcher.
Hittade en kort dokumentär om Rios från HBO, och ni som någonsin brottats med vikten innan match kan nog känna igen er. enjoy sportsfans!
Teofilio Stevenson från Kuba är en av tre boxare som har vunnit tre OS-medaljer, tillsammans med Lazlo Papp från Ungern och Felix Savon, också från Kuba. (Adept till Stevenson) I Stevensons fantastiska karriär tog han, vid sidan av de tre OS-gulden, tre guld i amatör VM samt två guld och ett brons i Pan American Games.
1986 bojkottade dåvarande Sovjetunionen de Olympiska spelen i Los Angeles och Kuba slöt solidariskt upp bakom deras ”vän”. Stevenson var tippad att vinna guldet där också. Men som han sa i en senare intervju, ”En man står bakom sina vänner”, syftande då på solidariteten mellan de två kommunist länderna. ironisk nog så upphörde Soviet fem år senare…
Teofilio Stevenson blev erbjuden fem miljoner dollar för att gå direkt från OS och möta den karismatiske och fantastiske Muhammed Ali. Stevenson tackade nej med motiveringen. ”Vad är fem miljoner dollar mot kärleken från åtta miljoner Kubaner!?” I min ödmjuka mening så hade en match mellan Ali och Stevenson blivit århundradets, om inte tidernas, match!
Stevenson var precis som Ali en tungviktare men slog och rörde sig, också som Ali, som en lättviktare. Hans ödesdigra höger och kraftfulla vänster var de perfekta verktygen för att demolera motståndare. Vilket han gjorde ofta och väl. Under karriären vann han otroliga 302 matcher och förlorade endast 22. efter karriären blev han coach över det kubanska landslaget.
Moderna boxning har väldigt mycket i attraktionsvärde men jag kan inte undgå att bli hänförd av de ”gamla” kommentatorernas berättarspråk och inlevelse.
Har hittat två riktigt härliga klipp från JM 1943 och boxningsdagar på Råsunda dagarna 1946 som var en proffsgala med b.la brittiske och commonwealth mästaren Jack London som mötte den senare Europamästaren Olle Tandberg.
Även den populäre Harry Persson gör en uppvisning på slutet.
Den bok som öppnade mina ögon för boxning, när jag var ca 10 år gammal, skrevs av en herre som heter Bryce Courtnay. Boken Ensam Är Stark startar i 40-talets Sydafrika och läsaren följer en pojke, P-K, och hans väg genom livet och hans dröm om att bli världsmästare i weltervikt. Boxning är ett drivande tema i boken men också rasism, ensamhet, brutalitet och hur ett samhälle förändras och utvecklas när åren går.
The Sunday Times, London, skrev följande om boken:”Ensam är stark är ett epos om överlevnad… Och ett porträtt av ondskan… Dessutom är den smittad av ett underfundigt sinne för komik.”
Denna bok har faktiskt format många av de åsikter och synsätt jag har på världen. Fantastiskt bra bok.
Ett utdrag ur boken: Geel Piet låg på magen, som om han fallit med armarna utsträckta. Hans huvud vilade i en blodpöl från näsa och mun. Utan att tänka hoppade jag skrikande upp i ringen, trots att jag inte hörde något ljud komma ur mig. Jag föll på knä vid honom och började skaka i honom, och så reste jag mig upp och tog tag i hans ena arm och försökte dra upp honom på fötter. Jag började gråta och ropa åt honom. ”Res dig upp, snälla res dig upp! Om du reser dig upp blir du levande igen!” Men den lille gule mannens kropp bara hängde lealöst i andra änden av armen och hans huvud dunsade i blodpölen som skvätte i en explosion av färger. Inuti mig kacklade ensamhetsfågeln: Han är död… Han är död!
Boken filmatiserades 1992 där bl.a Morgan Freeman och Sir John Gielgud medspelade. Nedan så följer trailern som gick för den filmen. Riktigt bra!
Publicerat av Linus 
Amatörboxning 